Adam och Eva Del 1 – Man och kvinna i Guds rike
Undervisning: Elvor Ohlin
Innebörden av Livets träd
1 Mos 1:26 Gud sade: “Låt oss göra människor [adam – människa] till vår avbild [tselem = skugga, representant], till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden.”
1:27 Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.
Provet/valet i Edens Lustgård handlade om lydnad till Gud eller att följa sitt eget förnuft. Adam och Eva hade gemenskap med Gud, levde i Guds närvaro och i harmoni med Gud, och därför också med varandra och skapelsen. Meningen var att de skulle leva av Livets träd och så få mer och mer kunskap om och lära känna Gud.
Livets träd står för Guds vilja och Guds ord. Därför är det även en bild på JESUS, som är Ordet, och den helige Ande. Att äta av livets träd är att ha gemenskap med och lyda Gud och att vara beroende av Gud. Då är Skaparen i centrum, som det är ämnat att vara.
Pastor Ernest O´Neill: Fadern gjorde oss för att ha gemenskap med honom. Han älskar dig och vill ha ditt sällskap. Därför har han gått igenom alla svårigheter för dig. Han vill ha ditt sällskap för evigt. Därför gjorde Gud oss till sin avbild. För att ha gemenskap/relation med en varelse måste den varelsen på något sätt vara lik dig. Gud ville en relation, ett umgänge, med människan och då måste en viss likhet finnas för att det ska vara möjligt.
Jesus prövades i allt som vi. Han blev prövad precis som Adam och Eva (Luk 4:1-13). Satan försökte få Jesus att handla på egen hand och att använda Guds ord för egna syften. Men Jesus åt endast av livets träd, bildligt talat, och rörde inte den ”förbjudna frukten”. Han gjorde i allt Faderns vilja.
Joh 4:34 Jesus sade: “Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk.
Kvinnan – en “hjälp”
1 Mos 2:18 HERREN Gud sade: “Det är inte bra för mannen att vara ensam. Jag skall göra en medhjälpare åt honom, en som är hans like.”
Ordet medhjälpare eller hjälp (1917 års övers.) i sammanhanget betyder ”en jämlik partner” enligt Hans W Levy, kunnig i hebreiska. Adam och Eva fick uppgiften tillsammans att föröka sig och kallelsen att råda över skapelsen (något som många missar och tror att Adam ensam fick kallelsen, vilket är fel).
1 Mos 1:26 Gud sade: “Låt oss göra människor [adam = människa] till (i) vår avbild [tselem = skugga, representant], till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden.” 27 Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. 28 Gud välsignade dem och sade till dem: “Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! Lägg den under er och råd över fiskarna i havet, över fåglarna under himlen och över alla djur som rör sig på jorden!” 29 Och Gud sade: “Se, jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frukt som har frö. Detta skall ni ha till föda.
Adam och Eva skulle under Guds ledning och beroende av honom utföra sin uppgift tillsammans. Gud älskar sin skapelse och gör det bästa för den. Så skulle människorna råda över skapelsen: vårda den i kärlek. De skulle samarbeta och hjälpas åt i uppgiften. Jesus beskriver hur Guds rike fungerar när det gäller ledarskap och gemenskap. Både mannen och kvinnan har var och en, en personlig direktkontakt och gemenskap med Gud – och ett personligt ansvar inför Gud.
Syndafallets konsekvens – hierarki och rangordning
Mannes rådande, bestämmande över kvinnan, var en KONSEKVENS av SYNDAFALLET. Det var EMOT Guds plan. Desto längre bort från evangeliet, desto mer orättvisor och hierarki med maktmissbruk. Därför ser vi också konsekvenserna i länder där man förbjuder evangeliet. Kvinnans ställning är där ofta lägre än djurens.
1 Mos 3:16 Till kvinnan sade han: “Jag skall göra din möda stor när du blir havande. Med smärta skall du föda dina barn. Till din man skall din lust vara, och han skall råda över dig.” 17 Till Adam sade han: “Du lyssnade på din hustru och åt av det träd om vilket jag befallt dig: Du skall inte äta av det. Därför skall marken vara förbannad för din skull. Med möda skall du livnära dig av den så länge du lever. 18 Törne och tistel skall den bära åt dig och du skall äta av markens örter. 19 I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd till dess du vänder åter till jorden, ty av den har du tagits. Jord är du, och jord skall du åter bli.”
Människans strävan efter makt och kontroll, orättvisa och ojämlikhet är syndafallets konsekvens. När världens ande/tänkesätt införs i församlingen blir därför följden hierarki. Tyvärr är kvinnornas erkännande inte alltid utifrån Bibeln i församlingen, utan för att efterlikna och bli accepterad av samhället i övrigt. Det är olyckligt eftersom det enda hållbara är att vila på Guds ord och låta Guds Ande forma fram frälsningens verklighet och helande. Det är den helige Ande som kallar, utrustar och som ska insätta män och kvinnor i tjänster och ledaruppgifter. Annars är risken att nya trender snart tar över och det kan innebära tillbakagång för kvinnorna.
Ömsesidigt tjänande i äktenskapet och i församlingen
Paulus börjar med att säga om äktenskapet:
Ef 5:21 Underordna er varandra i Kristi fruktan.
Sedan kommer beskrivning på samspelet mellan kvinna och man:
Ef 5:22 Ni hustrur, underordna er era män, så som ni underordnar er Herren. Ef 5:25 Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den..
Hur älskar man och offrar sig som Kristus? Det här är en uppmaning till självuppoffrande – motsatsen till att styra och dominera, kontrollera och bestämma. Den man som tror att han är ”förmer”, bör gå tillbaka till Jesu ord ”Den som är störst är den som tjänar mest”. Bibelns beskrivning av Guds vilja är ett ömsesidigt samarbete och tjänande i kärlek. Det är dit vi ska sträva.
1Kor 11:11 Men i Herren är det så att kvinnan inte är till utan mannen eller mannen utan kvinnan. 12 Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, men allt kommer från Gud.
I Korinterbrevets första kapitel ser vi ett exempel på att Paulus svarar på frågor som man har ställt i en speciell situation. Vi kan alltså inte citera denna vers som om det alltid är bäst att inte gifta sig och bilda familj. Inte heller avser Paulus att alla riskerar att falla i “otuktssynder”. Bibeln gör ju klart att inte alla är kallade att gifta sig.
1Kor 7:1 I fråga om det ni skrev svarar jag: Det är visserligen bäst för en man att inte röra en kvinna. 2 Men för att undvika otuktssynder skall varje man ha sin hustru och varje hustru sin man. 3 Mannen skall ge sin hustru vad han är skyldig henne och på samma sätt hustrun sin man. 4 Hustrun bestämmer inte över sin kropp, det gör mannen. På samma sätt bestämmer inte mannen över sin kropp, det gör hustrun.
Detta är ämnat att fungera i kärlek och utgivande, inte i själviskhet så att det missbrukas och leder till förtryck. Än en gång ser vi Guds rikes principer med ömsesidigt tjänande, balans och jämlikhet.
Singel-livet
Livets mål är inte äktenskap, utan det är att finna Guds vilja med sitt liv, antingen man är singel eller gift. “Singel-livet” är kanske många gånger ett ämne som hamnar i skymundan i undervisningen, när mycket fokuserar på äktenskapet, barnfamiljer och familjeliv. Det behöver lyftas fram som ett helt naturligt och fullödigt levnadssätt (Matt 19:12).
Det kan vara svårt att leva ensam om man längtar efter en livspartner och det är ett böneämne som nog borde finnas med i församlingens böner. Som på alla andra områden i livet är jag ändå övertygad om att en total överlåtelse till Jesus/Gud, ändå är den bästa vägen. Han vet vad som är bäst för var och en och han kan mätta vårt inre. Besvikelsen kan annars leda till bitterhet och bli ett hinder för att tjäna Herren.
Överlåtelsen bör vara grunden oavsett och den leder till befrielse, så att man gör de rätta valen. Om äktenskapet blir ett mål i sig, finns risken att man förväntar sig något av sin livskamrat som bara Gud kan ge. En del människor har också insett – kanske för sent – att ett ofrivilligt singelliv är långt bättre än ett olyckligt äktenskap.
Bibeln beskriver olika gåvor, där gåvan naturligtvis kan ändras senare i livet. (Det kan ju vara som för en av mina väninnor, som nyligen gifte sig, i 50-årsåldern. Idag är hon jättelycklig över att hon “väntade på den rätte”. Besvikelse och saknad hade Jesus tagit hand om, när hon “släppte taget” och överlät allt till honom).
- Gåvan att leva som singel [Paulus är ett exempel]
- Gåvan att gifta sig [Priskilla och Akvila var ett gift par som inte verkar ha haft några barn. Vi kan välja att avstå barn]
- Gåvan att gifta sig och få barn [alternativt adoptera]
Äktenskapet får aldrig bli någon slags “statussymbol” eller göra att vi ser automatiskt på den som lever ensam, som om han eller hon “inte har träffat någon än”. Han eller hon kanske inte vill “träffa någon”, därför att de är kallade av Gud att leva som de gör. Gud hjälpe oss att vi ser på varandra på rätt sätt! De som är kallade av Gud att leva som singel, är säkert helt tillfredsställda med det. Andra människors attityder kanske däremot är prövosamt och sårande. Paulus som själv var “ogift”, skrev:
1Kor 7:7 Helst skulle jag vilja att alla människor vore som jag. Men var och en har sin gåva från Gud, den ene av ett slag, den andre av ett annat.
Paulus var inte emot äktenskap men han tänkte utifrån en svår tid för församlingen och han tänkte också utifrån Guds verk (1 Kor 7).
Upp-och-ned-påvänt evangelium
Utifrån Jesu ord “störst är den som tjänar mest”, skulle män som tror sig ha en högre ställning än kvinnan, vara de som tjänar och arbetar mest i hemmet och i övrigt – inte bli betjänade! Annars har man förvrängt Jesu ord till egen vinst och själviskhet – och vänt upp och ned på evangeliet. Det är laglöshet [grek. anomia].
LAGLÖSHET är
- att strunta i Guds vilja och bud och leva hur som helst
- att förvrida Guds ord så att det passar en själv och egna själviska syften
- att ha “ett sken av gudsfruktan men inte vilja veta av dess kraft” att förändras i vilja och gärning (2Tim 3:5)
Anseende till person – en synd
(Som jag skrev i “Ohlins fundering” från 18/1 2012) Att sätta människor (män och kvinnor) på olika nivå, är “att ha anseende till person”, som Bibeln faktiskt kallar SYND i Jak 2:9. I sammanhanget nämns de rika och fattiga men med Bibelns helhetssyn och det Nya förbundet, kan vi utgå ifrån att det även gäller folkslag och kön.
Jak 2:8 Om ni uppfyller den konungsliga lagen enligt Skriften: Du skall älska din nästa som dig själv, då handlar ni rätt. 9 Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare. 10 Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt.
HUVUD och/eller HERRE
1Kor 11:3 Och nu vill jag att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud.
Detta handlar inte om hierarki. (Ordningen är dessutom fel i sådant fall – Kristus, mannen, Gud). Det grekiska ordet huvud [kephale] betyder källa, tillgång och ursprung, den andres styrka. Att mannen är kvinnans ”huvud” talar om att kvinnan är delaktig av mannens natur, hans jämlike. Huvud talar också om tjänande, att stärka och uppmuntra den andre/andra i sin kallelse. Det är någon som har valt att tjäna och stärka den andra (i hennes uppgift). När vi talar om huvud är det viktigt att vi förstår innebörden av ordet. Guds rike bygger på nåd som är utgivande och tjänande.
Citat ur Per-Axel Sverkers undervisning Man och kvinna som Guds avbild: “Enligt gällande standardverk vad gäller grekiska lexikon fanns inte innebörden av ” auktoritet, ledare” i ordet “kefale”. I teologers verk har man dock, tidigare på ett självklart sätt, utgått från detta, även i lexikon framställda av teologer. Anledningen är att det hebreiska ordet för huvud “rosh” kan betyda ledare eller auktoritet. Detta sker 180 gånger. Men i den grekiskspråkiga Septuaginta översätts detta 109 gånger med ett tydligt ord för “ledare” (“archon”). Enbart 18 gånger förekommer “kefale” som översättning, vilket visar att det inte var det naturliga ordet i sammanhanget. Dessa undantag återfinns på undanskymda platser i GT, som den kristne knappast kom i kontakt med. Åtskilliga av dem har andra textvarianter, vilket visar aversionen mot att använda “kefale” för “auktoritet”.
Ledarskap på Guds sätt
Jesus skall ha [gudomlig] auktoritet över församlingen som Herre men vad var det han sa till oss? ”Uppträd inte som herrar… utan var föredömen” (1 Petr 5:3). Jesus är Herre [Herre har med herradöme att göra] men han styr inte som världens mäktiga, utan i kärlek, rättfärdighet och sanning. Detta sa Jesus när några lärjungar bråkade om vem som skulle ha den högsta positionen:
Matt 20:25 Men Jesus kallade dem till sig och sade: “Ni vet att folkens ledare uppträder som herrar över sina folk och att deras stormän använder sin makt över dem. 26 Men så skall det inte vara bland er. Nej, den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare, 27 och den som vill vara främst bland er skall vara de andras slav. 28 Så har inte heller Människosonen kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.”
1Petr 5:3 Uppträd inte som herrar över dem som kommit på er lott, utan var föredömen för hjorden.
När det gäller ledarskap har man ofta sammanblandat med samhällets syn på ledare. Det bygger på självsäkerhet och självtillit. Men i Guds församling handlar ledarskap om män och kvinnor som är föredömen i andlig mognad och tjänande.
Församlingen leds inte genom makt eller för att ledarna ska bli betjänade eller för att medlemmarna ska uppfylla pastorns plan. Ett sunt ledarskap söker Guds ledning och den helige Andes hjälp och kraft. När vi uppmanas att underordna oss varandra står ordet i passiv form, vilket betyder ”att samarbeta, villighet till samarbete, frivilligt tjänande”. Däremot står det i aktiv form, när det handlar om att vi ska underordna oss Gud.
Många gånger har Bibeln missbrukats för att förtrycka kvinnan och hindra kvinnor i tjänst som ledare (pastorer, äldste/föreståndare) därför att man har infört hierarki både i äktenskap och i församlingen. Bibeln visar istället på balans och harmoni, likvärdighet och komplettering. Det är när vi ödmjukar oss som ser vi det och kan glädjas över Guds plan som upprättas i Jesu frälsningsverk!
Endast JESUS ÄR HERRE! Det är honom vi tillhör, tillber och ärar.
Upp 5:12 Och de sade med hög röst: “Lammet, som blev slaktat, är värdigt att ta emot makten, rikedomen och visheten, kraften och äran, härligheten och tacksägelsen.” 13 Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet, ja, allt som finns i dem hörde jag säga: “Honom som sitter på tronen, honom och Lammet, tillhör tacksägelsen och priset, äran och makten i evigheternas evigheter.”
Gudsfruktan – inte fruktan
Efter syndafallet gömde sig Adam och Eva för Gud av fruktan. De hade svårt att erkänna sin skuld och när de konfronterades skyllde de ifrån sig. Detta är alltså inte gudsfruktan, att vara rädd för Gud så att man gömmer sig. Att frukta Gud är att ha en djup vördnad för Gud. Gudsfruktan är att vilja älska och lyda Gud.
Ps 25:12-14 Finns det en människa som fruktar HERREN, då undervisar han honom om den väg han bör välja. Han själv skall leva i lycka, och hans efterkommande skall besitta landet (Jesu efterföljare). HERREN har sin umgängelse [sod] med dem som frukta honom, och sitt förbund vill han kungöra för dem.
Sod [H5475] betyder hemlighet, förtroligt samtal, ljuvlig förtrolighet, familjeangelägenheter, hemligt rådslut. Roten är yasad [H3245] som betyder att sätta, lägga en grund, grundval, sitta ned tillsammans, instruera.
Ords 10:25 När stormen kommer är det ute med den ogudaktige, den rättfärdige har (är) en evig grundval.
Jesus Kristus är Den rättfärdige, en evig grundval, vilken allting är skapat genom och till (Kol 1:16). Guds mål för varje människa är att komma tillbaka in i gemenskap med Gud och in i (tillbaka till) Guds ursprungliga plan där allt sammanfattas i Kristus. Guds församling är sanningens grundval utifrån sin kallelse att göra Jesus Kristus känd och byggas upp i och av honom. Det kan bara ske där det finns gudsfruktan.
Grunden är lagd
Vad gäller frälsning, det andliga livet, helgelse, kallelse, ledarskap osv. finns ingen skillnad p g a kön, folkslag eller status. Gud kallar vem han vill till vad han vill. Redan i GT fanns till exempel Deborah som profet(issa), domare och militär ledare för hela Israel. I NT finns många hälsningar i breven till kvinnor, som var ledare och predikanter.
På Pingstdagen i Jerusalem (Apg 2) återupprättades relationen mellan man och kvinna och mellan generationer i och med att DEN HELIGE ANDE blev utgjuten och uppfyllde de 120 män och kvinnor som var samlade i bön. Sedan den dagen har Gud fortsatt att uppfylla löftet som gavs i Joels profetia: att utgjuta Anden över söner och döttrar, tjänare och tjänarinnor. Ingen åtskillnad!
Apg 2:17 ‘Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era unga (män) [= ungdomar] skall se syner, och era gamla (män) [ordagrant: de äldre bland er] skall ha drömmar. 18 Ja, över mina tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skall profetera.
Gal 3:28 Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och (eller) kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 Om ni nu tillhör honom är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet.
Gal 3:28 visar grunden och konsekvensen av Jesu försoningsoffer på Golgata för att upprätta Guds plan för oss. Paulus kämpade för evangeliets budskap – Jesu död och uppståndelse. Grunden var lagd för upprättelsen men kampen mot slaveri och kvinnans lika rätt som mannen fullt ut – de fick inte ens vittna på den tiden – hade bara börjat och kom efter hand. Historiskt sett, kan vi läsa om dessa konsekvenser i äkta väckelser som har varit. (Tyvärr har mänskliga viljor tagit över och harmonin har ebbat ut).
Jesus behandlade kvinnor och män lika, vilket ofta chockerade och ändå sker inte all förändring på en gång, utan i en process. När bara Jesus är upphöjd, ser vi att vi kompletterar varandra.
- i Jesus har vi (hednakristna) del av löftena som gavs till judarna
- vår sociala status har ingen betydelse i Guds rike
- man och kvinna kompletterar varandra i ömsesidigt tjänande
Jesu seger blir synliggjord i relationer
Syndafallets konsekvens var alltså hierarki och maktstrukturer mellan människor, förbannelse över jorden och fruktan och dödande bland djuren. Syndens lön är döden och därför åldras människan och dör. Hela skapelsen lades under förgängelsen [meningslöshet, tomhet] men med en förhoppning om full befrielse vid Jesu återkomst, för alla som tror på honom och tillhör (vill tillhöra) honom Rom 8:19-24.
”Det är fullbordat!” Med de segerorden proklamerade Jesus på korset att han hade vunnit seger genom att utge sig och offra sig själv för människosläktet och för hela skapelsen! Trots våra fel och brister verkar Guds Ande i oss för att Jesu försoning skall bli synlig genom oss och mellan oss, så att Jesus Kristus/Messias blir förhärligad och ärad.
Desto mer Jesu försoningsverk blir synligt när Guds Ande verkar korsets verk i oss (helgelsen), desto mer blir det harmoni och balans, komplettering och jämställdhet. När frälsningsverket på det sättet blir synliggjort, blir också Jesus förhärligad och upphöjd. Gud ger sin [gudomliga] auktoritet till tjänare och tjänarinnor, inte till maktmänniskor. Men vi får inte glömma att det är den helige Andes verk. Guds auktoritet är aldrig som den världsliga makten, utan i tjänande i den heliga Andes kraft.
När vi människor tar över Guds verk bildas lätt hierarki och maktstrukturer, både i familjeliv och i församlingen. Det kan gälla både av män och kvinnor. Resultatet blir då att Jesus blir skymd och människor tar äran eller blir ärade. Människans strävan efter rättvisa och jämlikhet i politiken är också den en ojämn kamp efter “ett förlorat paradis” som aldrig kan nås utanför Jesus och Guds rike. Det är bara Gud som kan förändra våra (hårda) hjärtan.
Ett heligt prästerskap
I Nya förbundet uppfylls ordet att Guds folk är ett heligt prästerskap. Det betyder att alla – var och en, man och kvinna – har fått rätten att komma inför Guds tron.
Ef 2:18 Ty genom honom har vi båda i en och samme Ande tillträde till Fadern.
Jesus Kristus/Messias är Medlaren (1Tim 2:5). Detsamma gäller i äktenskapet för två makar. Mannen är ingen “medlare” eller familjens präst eftersom både mannen och kvinnan är präster och ingår i det “konungsliga prästerskapet”, det Nya förbundets folk, kallade att “förkunna Guds härliga gärningar”.
1Petr 2:5 Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje.
1Petr 2:9 Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.
De församlingar/kyrkor som fördjupar sig och studerar Guds ord och ser detta med Guds Andes hjälp, har en fast grund att stå på. Det finns tillräckligt med sunda bibelstudier i ämnet man-kvinna och egentligen ingen ursäkt för att nonchalera något så grundläggande.
Varför är en del verser skrivna så att det så lätt kan missbrukas eller missförstås? Den frågan har många ställt sig, också jag. Kanske är svaret samma som för allt som Gud måste uppenbara, som annars är dolt för oss: det är bara när vi närmar oss Guds ord i ödmjukhet och böjer oss, som vi kan se (Guds rike).
Jak 4:6 …Därför heter det: Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd.
När Guds helige Ande får leda och verka så att kärleken råder, påverkas och formas vi i enlighet med Guds plan.
LÄNKAR
Adam och Eva Del 2 – Ska kvinnan tiga? >> & >>
Adam och Eva Del 3 – Ledarskapet i NT >> & >>
/Elvor Ohlin
Man och kvinna som Guds avbild av Per-Axel Sverker >>