Att ställa sig i gapet /Att stå i gapet
Predikan av Elvor Ohlin
Parousia Mission-möte 8 oktober 2017
Vi läser från Hesekiels bok (mina kommentarer inom parentes):
Hes 22:23 HERRENS ord kom till mig. Han sade: 24 “Du människobarn, säg till dem: Du är ett land som inte har renats och inte har sköljts av regn på vredens dag. (höstregn & vårregn var förknippat med skördetid – andligt kan det därför stå för ett ”reningsregn”, dvs. väckelsetid eller förnyelsetid) 25 De profeter som finns där har sammansvurit sig och blivit som rytande, rovgiriga lejon (det här var ledare som talade stora men tomma ord). De slukar människor, de roffar åt sig gods och dyrbarheter och gör många till änkor i landet. (jag tror att detta kan beskriva många falska och giriga profeter som leder människor bort från Herren/Jesus o gemenskapen med honom. Deras läror är MÄNNISKOCENTRERADE. ÄNKA, andligt sett, kan då vara att förlora den sanna och nära relationen med Jesus.) 26 Prästerna kränker min lag och vanhelgar mina heliga ting. De skiljer inte mellan heligt och oheligt och undervisar inte om skillnaden mellan rent och orent. De blundar för mina sabbater, och så blir jag vanhelgad mitt ibland dem.
HELIGT = avskilt, det som är i Guds hand
RENT = Guds ord och att vi formas efter det
OHELIGT /PROFANT = kan också översättas allmängods
Det kan betyda att man är öppen för allt möjligt. Man hämtar lite här och lite – även från orena källor – som man blandar samman.
ORENT = handlingar och levnadssätt som strider mot Guds ord
Rent eller orent – det handlade om vad man åt i Mose lag. Det fanns mat som var förbjuden eller mat som var laglig. Andligt handlar det om vad som är uppbyggligt eller vad som är nedbrytande och destruktivt. Vad fyller vi oss med? Vad inspireras vi av?
SABBATEN var tecken på att Gud är den som helgar o förändrar, inte våra gärningar! Jesus uppfyllde sabbaten genom att göra Guds gärningar.
Sabbat = är att komma in i Guds lydnad och därmed Guds vila.
Vi läser också om här att Gud blev “vanghelgad”.
Gud blir vanhelgad när man TAR LÄTT PÅ Guds ord och Guds helighet.
Gud blir vanhelgad – när man sätter mänskliga traditioner över Guds ord, som vissa religioner och sammanhang är välkända för.
Gud blir vanhelgad – när yttre gärningar [om det så kallas sakrament] ersätter det inre livet. Det är våra hjärtan som Gud vill ha och som ska tillhöra honom.
Det grekiska ordet för att helgas – hagiazo – betyder också att avskiljas. En definition av ordet är “att insättas för sitt rätta syfte och formas av Guds Ande”.
(forts. i Hesekiel kap 22)
27 Furstarna i mitt folk är som rovgiriga vargar. De utgjuter blod och förgör människor för att skaffa sig orättfärdig vinning. (Jesus talade om ”vargar i fårakläder” som själva vill bli rika och kända och lever hur som helst ist f att omvända sig och leda folket till Herren/Jesus och in på Guds väg) 28 De profeter de har tjänar dem som vitkalkare. De skådar åt dem falska profetsyner och spår åt dem lögnaktiga spådomar. De säger: Så säger Herren, HERREN, fastän HERREN inte har talat. (Många kallar sig ”apostlar” idag som vill ha “dominion” eller herravälde över Guds folk – sen kallar man på ”profeterna” som smickrar och säger det apostlarna vill. De målar vit färg över apostlarnas lögnläror så att det ska framstå som något från Gud).
Ursäkta om det blir tjatigt men detta är ett sådant praktexempel på falska apostlar och profeter i vår tid. Jag syftar på Todd Bentley i Lakeland Florida, predikanten som levde i missbruk, i otrohetsaffär, som beskrev typiska ockulta upplevelser, tatuerade ockulta, hinduiska bilder och texter efter att han blev kristen, som ljög om tecken och under (sa bland annat att han uppväckt 12 människor från de döa, vilket alltihop var påhittat), använde våld vid förbönen (och påstod att den Heliga Ande uppmanade till det)…
Mitt i allt detta träder NAR-apostlarna (Nyapostoliska Reformationen)upp: Bill Johnson, Peter Wagner, Che Ahn, John Arnott, Rich Joyner, Paul Cain m fl och välsignade hans tjänst och profeterade smörjelse och omåttlig framgång…!?
NAR (Nyapostoliska Reformationen), Awakening, den Sökarvänliga rörelsen, EC… allt detta är enorma nätverk som fångar och drar människor tillbaka till RKK och påven genom ekumenik. Dvs tillbaka till (babylonisk) avgudadyrkan och religionssynkretism.
Detta kallade man ”väckelse”?! Och de här falska ledarna har stort inflytande på kristenheten. Har man helt glömt bort det som står i Johannes brev?!
2Joh 1:9 Den som inte förblir i Kristi lära utan går utöver den, han har inte Gud. Den som förblir i hans lära har både Fadern och Sonen. 10 Om därför någon kommer till er och inte för med sig denna lära, så skall ni inte ta emot honom i ert hem eller hälsa honom välkommen.
11 Den som välkomnar en sådan gör sig medskyldig till hans onda gärningar.
Det är alltså ganska allvarligt när man resonerar att ”alla måste få plats, alla ska rymmas.” Guds ord säger tvärtom att vi ska märka ut dem – skilja oss ifrån dem – ta avstånd ifrån dem.
(Forts. Hes 22)
29 Folket i landet begår våldsgärningar och stjäl. Den nödställde och fattige förtrycker de, och mot främlingen utövar de våld utan lag och rätt. (hela samhället påverkades och avfallet spred sig – när världens ande tas in talas det om ”kärlek” precis som i världen men istället blir klimatet kallare och hårdare – folket lyssnade hellre på de falska profeterna som spådde framgång och succé än på budskap om synd och omvändelse) 30 Jag sökte bland dem efter någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet [Hebr. perets] inför mig till försvar för landet så att jag inte skulle fördärva det. (De hade snart inget beskydd p g a synden) Men jag fann ingen. 31 Därför utgjuter jag min vrede över dem och gör slut på dem med min förbittrings eld. Deras gärningar skall jag låta komma över deras huvuden, säger Herren, HERREN.”
Kompromisserna hade gått så långt så att ”ingen bland dem” ville höra sanningen eller stå upp för den. Hesekiel fanns, Jeremia och Baruk fanns… men de blev förföljda istället.
Babylonien intog landet och rev ner Jerusalems murar, raserade templet och tog alla skatter till Babel. Guds beskydd var borta p g a synden.
Att stå i gapet handlar om att vara förebedjare och ett sant vittne. Gud sökte efter bedjare för han vill inte fördärva.
Vi läser om när Mose ställde sig i gapet. Här står samma ord i hebreiska: perets som betyder gap, spricka, rämna, klyfta.
Ps 106:23 Han sade att han skulle förgöra dem. Men Mose, hans utvalde, trädde fram som medlare [perets] inför honom för att vända bort hans vrede, så att den inte förgjorde dem.
När syndens konsekvenser hinner ikapp oss, vem kan då ge hopp o tröst? Kan drogen/alkoholen ge missbrukaren tröst när han/hon är fast?
Nej, den ger ångest, depression, sjukdomar, fattigdom, ensamhet, kanske hemlöshet.
BARA JESUS kan ge hopp och befrielse, frälsning och ett nytt liv!
Detsamma gäller med all slags synd.
Guds profeter Hesekiel och Jeremia fick nu ge hopp och tröst och löfte om befrielse från fångenskapen i Babylon. Folket skulle få vända tillbaka, bygga upp Herrens tempel och bygga upp Jerusalem igen …och långt där framme såg Hesekiel en helt ny tid med Messias som Kung i ett nytt Jerusalem!
Jeremia hade profeterat om 70 års fångenskap.
Ett nytt världsrike reser sig och Gud verkar mitt i det stora skenendet. Det Medo-Persiska riket med kung Kores besegrade och erövrade Babylonien. Det var om Kores som Guds tjänare Jesaja hade profeterat om 150-200 år tidigare. Kores sa nu att han hade ”blivit befalld av himlens Gud att bygga ett hus åt honom i Jerusalem” och det måste göras av Guds folk. Därmed uppmanades judarna att återvända och de fick med sig alla skatter som Babels kung hade tagit från templet. Så kan det gå till när Gud upprättar! Alla judar som var gripna av Guds ord och löften, började nu vända tillbaka till Israel. Vägen ut ur fångenskapen och tillbaka till Gud hade börjat.
Detta kan vi läsa om i Esra bok. De byggde först upp brännoffersaltaret som talar om Försoning och korsets budskap i centrum där vi kommer till tro.
Sedan byggdes templet och uppfyllde Jeremias “70 år”. Templet var en boplats åt den Helige Ande. Så kallas vi som tror, tempel åt den Helige Ande idag.
Profeterna Haggai och Sakarja med och fick tala tro till folket som finns skrivet om i deras böcker i GT. Det var en tid då man tappade modet och bygget upphörde i 15 år. Men så kom Herrens Ande över dem igen så att de fortsatte verket.
Nu kommer vi till Nehemja som verkligen ”ställde sig i gapet i ruinerna av muren” och han fick uppleva förnyelse och upprättelse. Vi läser:
Neh 1:1 Nehemjas, Hakaljas [= den som väntar på Herren] sons, berättelse. Det hände i månaden Kislev i det tjugonde året, när jag var i Susans borg, (Nehemja var bland de bortförda i Babylon) 2 att Hanani, en av mina bröder, och några andra män kom från Juda. Jag frågade dem om judarna – de som räddats och som fanns kvar efter fångenskapen – och om Jerusalem. 3 De sade till mig: “De som är kvar efter fångenskapen befinner sig i provinsen och de lider stor nöd och vanära. Och Jerusalems mur är nerbruten och dess portar nerbrända.” 4 När jag hörde detta satte jag mig ner, och jag grät. Jag sörjde i flera dagar och fastade och bad inför himmelens Gud.
Namnet Nehemja betyder Herrens tröst, tröstare [nacham = att andas tungt, sucka, ha medlidande]. Det pekar på den Helige Ande som är Tröstaren och Hjälparen.
Nehemja greps av nöd – han blev förkrossad – och han ”ställde sig genast i gapet!” och gick in i BÖN och FÖRBÖN. Bönen är mäktiga vapen inför Gud (2Kor 10:4). Vi kan lägga märke till några saker här.
Nehemjas bön:
- Bekännelse – Nehemja bekände sina och folkets synd, en kollektiv skuld. Att bekänna sina förfäders synder och gräva i sådant är inte bibliskt. Men i det här fallet kan man bekänna allas skuld inför Gud. Jag tänker på det David Wilkerson sa när han var i Sverige, om apati bland oss kristna. Jag tror inte någon av oss kan slå sig för bröstet och säga att “jag har minsann gjort allt jag kunde”. Vi har alla orsak att ödmjuka oss inför Gud.
Att bekänna är att säga samma sak som Gud och att ta konsekvensen av det.
Metanoe (grek. NT) betyder omvändelse: att förstå + tillsammans med. Tillsammans med vem? Med Gud. Att inse situationen, att hålla med Gud och att handla därefter.
- Han påminde ödmjukt om Guds löften och Guds ord – det var inget befallande, inget proklamerande… Nej, i all ödmjukhet påminde Nehemja om Guds löften många år tidigare. Vi läser från kapitel 1:
8 Men tänk på det ord som du gav din tjänare Mose när du sade: Om ni är trolösa skall jag skingra er bland folken. 9 Men om ni vänder om till mig och håller fast vid mina bud och följer dem, då vill jag, även om ni vore fördrivna till himlens ände, samla er därifrån och föra er till den plats som jag har utvalt för att mitt namn skall bo där.
Nehemja visste att allt berodde på Guds ledning och utrustning och kraft!
- Han trodde på Gud. TRO kan vara att gripa tag om (och lita på) Guds löften och att låta GUD leda. Vi kan inte vandra i tro om vi vill bestämma själva. När vi går Guds väg finns det alltid en mängd omständigheter som är omöjliga för oss och som bara Gud kan förändra.
Ps 127:1 (Salomo skrev) Om inte HERREN bygger huset är arbetarnas möda förgäves. Om inte HERREN bevarar staden vakar väktaren förgäves.
Vidare står det om det meningslösa att bara leva för jordiska och slita och sträva. “Detsamma ger han (Gud) åt sina vänner medan de sover” (v 2). Ja det är så mycket mer värt att gå Guds väg och tjäna honom och hans syften.
- Gud hade en plan och han ville göra Nehemja delaktig i sin plan. Det hände när Nehemja var i bön. Han fick en brinnande längtan att se Jerusalems murar uppbyggda igen. Nu väntar Nehemja på att Gud ska öppna vägen. Nehemja skriver att han var munskänk, alltså hovmästare hos kungen.
Neh 2:1 Det hände i månaden Nisan, i Artasastas tjugonde regeringsår, då vin stod framför kungen, att jag tog vinet och gav det åt honom. Och jag hade aldrig tidigare visat mig bedrövad inför honom. 2 Han frågade mig: “Varför ser du så bedrövad ut? Du är ju inte sjuk. Du måste ha någon hjärtesorg.” Då blev jag mycket rädd (man fick inte visa sorg inför kungen och rädsla och fruktan kunde ha stoppat Nehemja men Guds Ande var med honom. Det är viktigt att inte backa eller låta rädsla ta över då). 3 och jag sade till honom: “Må konungen leva för evigt! Skulle jag inte se bedrövad ut, när den stad där mina fäders gravar finns ligger öde och dess portar är nerbrända?” 4 Kungen sade till mig: “Vad är det då du begär? Då bad jag till himmelens Gud, (här förstår vi att han snabbt sände upp en bön till Gud inom sig!) 5 och svarade sedan kungen: “Om det behagar konungen och om din tjänare funnit nåd inför dig, så sänd mig till Juda, till den stad där mina fäders gravar finns, så att jag kan bygga upp den igen.”
Nehemja bad sedan om ett brev med tillstånd och som sa att han skulle få virke till att bygga mm. Det är fantastiskt att läsa om hur Gud verkar mitt i det stora världsriket och leder som han vill och har bestämt. Vi läser sedan:
…Kungen gav mig detta, eftersom min Guds goda hand var över mig.
Du kanske har upplevt “Guds goda hand” i ditt liv? Jag fick uppleva det i somras. Det var en situation som jag var förtvivlad över och en natt låg jag och bad. Det blev inte mycket sömn. Mitt i natten fick jag se en syn. Jag såg hur Guds hand vilade över alltsammans. Det går inte att förklara men det var som härlighet, en strålande underbar hand. Samtidigt kände jag en underbar frid och glädje inom mig. Det var bara för en kort stund men nu visste jag att alltsammans var i Guds hand. Tiden som följde fick jag se hur allt lades på plats och det var som om det aldrig hade hänt.
Nehemja fick gå i förberedda gärningar (Ef 2:10). Vi vandrar in i Guds löften när vi går på Guds väg. Jag brukar tänka på Psalm 97:11. “Ljus är utsått åt de rättfärdiga”. Jag tänker att det är löften /ljus som väntar på vägen framför och som vi vandrar in i. Ibland kan det vara längre avstånd mellan “ljusplatserna” och ibland mindre.
Nehemja kom till Jerusalem. Där väntade han i tre dagar. Det återkommer då och då i GT.
3 dagar eller 3:e dagen talar om uppståndelsedagen och uppståndelsekraften. Det är Guds kraft som verkar mäktigt i oss som tror.
På natten gick han runt och undersökte Jerusalems murar. Det är som det står om Guds Ande som utrannsakar.
Ords 20:27 Anden i människan är en HERRENS lykta, den utforskar varje rum i hennes inre.
Nehemja gav ingen falsk bild – ”sopande inte under mattan”. Han såg ruinerna och all trasighet. Men han såg något mer: han såg vad Gud skulle göra (trons ögon).
Gud verkade men ingen visste det. Så är det med Guds verk. Gud verkar i det fördolda även om vi inte ser det.
Muren och portarna står för kraft och beskydd – ibland också för sinne o tankar.
- Ords 25:28 Som en nerbruten stad utan murar är den man som inte kan styra sitt sinne.
- Rom 12:2 ”..låt er förvandlas genom sinnets förnyelse”
- Jes 26:3 Den som är fast i sitt sinne bevarar du i frid, i frid, ty på dig förtröstar han.
Genom erfarenheter stärks vår tillit till Gud och vi kan stå emot fiendens hån o förakt. Han (satan) är expert på att peka på det som är nerrivet, trasigt och tala om hur hopplöst det är och att inget kommer att bli bättre.
Jerikos murar som föll, var en annan sak (Jos 6). Det var otrons och gudsfientlighetens (villfarelsens) murar som rasade – ”tankebyggnader som reser sig mot kunskapen om Gud”. Sådana murar bör rasa och jämnas med marken.
Nehemjas lydnad till Herren gjorde skillnad för alla i Jerusalem och hela folket.
Neh 2:17 Men nu sade jag till dem: “Ni ser den nöd vi är i. Jerusalem ligger öde och portarna är nerbrända. Kom och låt oss bygga upp Jerusalems mur, så att vi inte längre behöver utstå förakt.” 18 Jag talade om för dem hur min Guds goda hand hade varit över mig och vad kungen hade lovat mig. Då sade de: “Låt oss stå upp och bygga!”, och de fattade mod för det goda verket.
Folket var genast med på att bygga upp muren. Den Helige Ande hade förberett deras hjärtan och alla reste sig för att sätta igång.
Lika snabbt reste sig fienden genom några män med hån – förakt – hot – smicker (försöka locka bort Nehemja bort från Guds vilja) – falska anklagelser – falska ”profetior” – förtal. Allt det som brukar ingå från mörkrets makter.
Neh 2:19 Men när horoniten Sanballat och den ammonitiske tjänstemannen Tobia och araben Gesem hörde detta, hånade och föraktade de oss och sade: “Vad är det ni gör? Sätter ni er upp mot kungen?” 20 Då svarade jag dem: “Himmelens Gud skall låta det gå oss väl, och vi hans tjänare skall börja bygga. Men ni har ingen del eller rätt i Jerusalem eller anknytning dit.”
Var inte Nehemja kritisk och dömande? Var han inte kärlekslös? De kanske ville hjälpa till? Nej, han var mån om att skilja det heliga från det oheliga. Att skilja Guds folk från villolärare.
Muren byggs upp:
Alla arbetade nära sitt hus. Gud använder oss i vardagen precis där vi är. Han kan säga till oss att flytta eller åka dit eller dit men det vanligaste är att Herren använder oss där vi är.
Portarna kan stå för olika saker och här följer exempel.
Fårporten – här bar man in offerlammen. Här red Guds offerlamm in. Det talar om Jesus och korset, som är grunden för allt i våra liv. Det är det första och största – vi tjänar Gud för att han har älskat oss först. Drivkraften ska vara Guds kärlek.
Fiskporten – den låg nära en fiskmarknad. Jesus sa till sina lärjungar att han skulle göra dem till ”människofiskare”. Det gäller oss idag precis som de. Att ge vidare det vi har fått.
Gamla porten – ”fråga efter de urgamla stigarna” (Jer 6). Vi ska hålla oss till och älska sanningen och stå för den.
Dalporten kan stå för prövningar men också för ödmjukhet. David skrev i Psalm 23: ”…om jag än vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag intet ont för du är med mig, din käpp och stav (Guds ord) de trösta mig.” Jesus har gått före och han går med oss och hjälper oss igenom allt.
Dyngporten – här bar man ut sopor och skräp. Vi ska inte förtiga synden av rädsla för att stöta människor. Om inte synden bekänns finns det heller ingen befrielse. Vi ska bekänna synd. Tala om synd och vad det är enligt Guds ord.
1Joh 1:9 Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. 10 Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare, och hans ord är inte i oss.
3:9 Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. (den som är frälst kan inte leva i pågående, medveten synd. Det går inte för då förhärdar man sitt hjärta och avskärmar sig från Herren).
Källporten – det talar om Livets källa och ”strömmar av levande vatten ur vårt innersta”, som Jesus sa om den Helige Ande. (Joh 7)
Vattenledningsdammen och Vattenporten kom sedan…Konungsdammen som var detsamma som Siloadammen. Siloam betyder utsänd och det kan få syfta på Guds ord och närvaro. ”Han sänder sitt ord…” (Ps 147:15, 18; Jes 55).
Vapenförrådet i Vinkeln – det kan stå för bönen, som är mäktiga vapen.
Hästporten – det brukar stå för styrka och strid eller kamp, “stridshäst”. Vi får Guds kraft i den andliga kampen.
Östra porten – öster där solen går upp – hoppets port. Det pekar fram emot Jesu återkomst och det eviga livet.
Mönstringsporten – hebreiska mifkad betyder överlåtelse och bud bland annat.
…och så är man tillbaka vid Fårporten igen, Golgata och Jesu försoning.
Det var en tid då folket var trötta och färdiga att ge upp. Arbetet var tungt och kampen hård. Fienderna var ständigt där för att störa. Då sa Nehemja: ”Tänk på Herren…” och då fick de nytt mod och ny inspiration ovanifrån så att de fortsatte verket. Det är som det står i:
Hebr 12:2 Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare,..
3 Tänk på honom som måste uthärda sådan fiendskap från syndare, annars tröttnar ni och tappar modet.
Basunblåsare hade man för att samla alla när det behövdes. En dag skall ”den sista basunen ljuda” och vi ska samlas till Jesus när han kommer!
När det gäller Sverige ser vi att mycket rasar.. både andligt och moraliskt och på andra områden, som ger otrygghet och oro.
Men vi har fått också löften från Gud, som vi får gripa tag i, som Nehemja gjorde!
Vi är alla kallade att bygga upp trons och förtröstans murar… så att vi står fasta i Jesus när det skakar.. och kan ge hopp till människor och visa på JESUS!
Rom 8:31 Vad skall vi nu säga om detta? (skrev Paulus) Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?
Amen.
/Elvor Ohlin