När vi går genom Bakadalen (tåredalen)
Predikan: Elvor Ohlin
Parousia Mission
2020-01-26
Lyssna –HÄR–
Fler Bibelstudier i text
Psalm 84
Överskrift: Den gudfruktiges glädje i Herrens gårdar (SFB)
Den här psalmen kan uppfattas som att den är skriven av någon som förhindras att besöka Guds hus. Jag tänker på dem som inte längre kan gå till sin kyrka, därför att mänskliga strukturer har införts och blivit en avgud [läs cellkyrka, G12] eller underhållning, sjuka manifestationer och t o m oren (ockult) andlighet har blandats in eller ersatt Guds ord och äkta tillbedjan.
Ps 84:1 För sångmästaren, till Gittit, en psalm av (för) Koras söner. [skrervs på kung Davids tid] 2) Hur ljuvliga [yedid = älskade] är ej dina boningar [mishkan], HERRE Sebaot! [Härskarornas Gud] 3) Min själ längtar och trängtar efter HERRENS gårdar, min själ och min kropp jublar mot levande Gud.
Orden uttrycker den starkaste och djupaste längtan efter Gud och Guds hus. En längtan ända till utmattning.
Mishkan betyder boning, tält, mötesplats, tabernakel, tempel – platsen där Gud mötte sitt folk i GT. Nu är vi tempel [boningar] åt den Helige Ande och Gud möter oss där vi är (1Kor 6:19).
Ps 84:4 Ty [även, också] sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar: dina altaren, HERRE Sebaot, min konung och min Gud.
Trygghet
Småfåglarna har funnit en trygg plats för sina ungar. Det är som psalmisten säger:”min trygga plats är vid dina altaren, Herre Sebaot”. Guds altaren i det Nya förbundet är korsets budskap och verk (Hebr 13). Det är i Jesu försoning till frälsning, enda platsen där vi finner ro och trygghet.
Jesus sa en gång om sparvarna:
Matt 10:29 Säljs inte två sparvar för ett kopparmynt? Och inte en enda faller till marken utan er Faders vilja. 30 På er är till och med alla hårstrån räknade. 31 Var alltså inte rädda. Ni är mer värda än många sparvar.
Luk 12:6 Säljs inte fem sparvar för två öre? Och inte en enda av dem är bortglömd hos Gud.
Två sparvar för ett öre och fem sparvar för två öre? Det blir en sparv på köpet. Den var ofta skadad eller mindre än de andra. Det kan beskriva en människa som känner sig värdelös eller mindre värd – men inte inför Gud. Det är skillnaden av att ha sitt värde och sin identitet [”sitt hus”] i Kristus Jesus. Bara Gud kan ge oss vårt rätta värde, tack vare Jesu rättfärdighet.
Ps 84:5 Saliga [esher betyder också överlyckliga, välsignade] är de som bor i ditt hus, de lovar dig ständigt.
Att ”bo i Guds hus” är detsamma som att vara [i Kristus] och förbli i honom och i hans ord.
Jesus är uppfyllelsen av tabernaklet. Hela tabernaklet var möblerat som ett kors och allt vittnade om Jesu blod som offrades och renar från all synd – beviset för Guds fullkomliga kärlek.
Ps 84:6 Saliga [hebr. esher – överlyckliga, välsignade] är de människor som har sin styrka [hebr. oz – frimodighet, säkerhet, beröm] i dig, de som har dina vägar [hebr. mesilla] i sitt hjärta.
Det beskriver hjärtats inställning och öppenhet för Guds ledning på alla områden.
Mesilla på hebreiska betyder (jämn) väg, ”highway”, huvudgata, kurs eller inriktning. Samma ord finner vi bland annat i:
Ords 16:17 De rättsinnigas väg [mesilla] är att fly det onda, den som ger akt på sin väg bevarar sitt liv.
Det kan också läsas som att vägen är som en jämn huvudgata för den som flyr det onda.
Jesaja profeterade om Johannes Döparen:
Jes 40:3 En röst ropar i öknen: “Bered väg för HERREN, bana en jämn väg [mesilla] i ödemarken för vår Gud. 4 Varje dal skall höjas, alla berg och höjder sänkas. Ojämn mark [akov = uppsvälld, krokig, bedräglig, förorenad] skall jämnas, kuperat land [= bergsrygg, något som är bundet] bli slät mark. 5 HERRENS härlighet skall uppenbaras, alla människor skall tillsammans se den. Ty HERRENS mun har talat.”
Jämn väg
Hur banar vi en jämn väg i hjärtat?
Varje dal av uppgivenhet, missmod, förkastelse… höjs upp när vi vänder oss till Gud och ber om hjälp. Det kan ta lång tid men Gud utför ett verk.
Varje berg av stolthet, uppror, bitterhet [och andra hinder] sänks ned, utjämnas, utplånas när vi bekänner och ödmjukar oss inför Herren. Den som är bunden blir fri.
Det vanliga ordet för ”bekänna” [grek. exomologeo] har innebörden att hålla med Gud och sitt samvete.
Vi ska också jämna vägen för andra. Fienden – som var Assyrien när Jesaja profeterade – förstörde vägar som behövde rustas upp. På samma sätt gör Satan allt för att hindra människor att finna Jesus, genom att ”förstöra vägen”.
Vi ska bevara budskapet rent och oförfalskat (1Tim 6:14).
Johannes döparens budskap var:
Matt 3:2 …”Omvänd [metanoe] er, ty himmelriket är nära.” [vänd er till Gud]
Det grekiska ordet metanoeo betyder tänk annorlunda, [gör sinnesändring], tänk efter, att vara ångerfull gentemot Gud, att vilja ändra riktning, att vända sig bort från det onda.
2Kor 7:11 Se, just detta att ni greps av sorg efter Guds vilja, vilken hängivenhet har inte det fört med sig bland er, vilka ursäkter, vilken upprördhet, vilken fruktan, vilken längtan,…
Utan omvändelsen och omvändelse-budskap riskerar vi att hamna i samma budskap som ockultisten Alice Bailey: att finna ljuset [”gud, gudagnistan”] som redan finns i dig. Det är ”den gamle ormens” (djävulens) lögn.
5Mos 5:29 Om de ändå hade sådana hjärtan att de fruktade mig och alltid höll alla mina bud! Då skulle det alltid gå väl för dem och deras barn.
Det innebär inte att livet alltid är lätt men det innebär att allt samverkar till det bästa (Rom 8:28).
5Mos 32:18 Du övergav Klippan som födde dig. Du glömde Gud som gav dig livet.
…29 Vore de visa skulle de inse detta, de skulle förstå vilket slut de måste få. [med andra ord: de skulle förstå vart vägen leder]
Vishet är:
- att frukta Gud (Ps 111:10)
- att fly det onda [Exempel: Josef i Potifars hus, (1Mos 39)]
- att förstå vart vägen leder (jag tog upp det i predikan om Vishet och Urskiljning för en del år sedan)
Guds löften gäller på Guds väg men inte på syndens vägar eller på våra “köttsliga” vägar. Gud möter oss var vi än befinner oss när vi vänder oss till honom men vi kan inte räkna med Guds löften om vi lever i uppror och medveten synd mot honom, utan att vilja förändring.
Att ha Guds vägar i sitt hjärta måste också innebära att ha det himmelska hoppet i sikte, att gå den [smala] vägen som leder dit. Vi fortsätter läsa om vandrarna:
Ps 84:7 När de [KJ – var och en] vandrar genom tåredalen [Bakadalen /Tårarnas dal] gör de den rik på källor [mayan], och höstregnet [moreh] höljer den med välsignelser [KJ – höstregnet fyller poolerna].
Höstregn
Höstregnet var en stor välsignelse för marken är torr och bränd efter sommaren. Någon har sagt att man byggde reservoarer med stenar för att samla upp regnet till vandrarna. Gud är deras källa här och regnet har med undervisningen /Guds ord att göra.
Hebreiska moreh betyder tidigt regn [höstregn] och lärare.
Roten: yarah betyder att flöda som vatten, att lära/undervisa eller att skjuta en pil. Jesja profeterade om Jesus:
Jes 49:2 …”Han gjorde mig till en vass pil och dolde mig i sitt koger”.
Jesus är Läraren [rabbi] som uppfyllde Joels profetia om höstregnet. När den Helige Ande kom över Jesu lärjungar talade de om Guds väldiga gärningar. De spred Guds ord och fick kraft att vittna om Jesus Messias (Apg 2). Mose talade om regnet som bildspråk för lära. Äkta väckelse har alltid med den sunda läran, Guds ord, att göra.
5Mos 32:2 Som regnet må min lära drypa, som daggen må mitt tal flöda, som rikligt regn på grönska, som regnskurar på gräs. 3 Ty HERRENS namn skall jag förkunna, ge ära åt vår store Gud. 4 Han är Klippan, fullkomliga är hans gärningar, ty alla hans vägar är rätta. En trofast Gud utan svek, rättfärdig och rättvis är han.
Ords 18:4 Orden i mannens mun är som djupa vatten, vishetens källa som en flödande bäck.
Vi sjunger i en gammal sång: ”Skurar av nåd skola falla, O, att de fölle just nu! Gud, medan här vi dig bedja, Sänd oss välsignelse du!”
Paulus skrev:
1Tim 1:14 Vår Herres nåd överflödade och med den tron och kärleken i Kristus Jesus.
Bakadalen /Tåredalen
Vägen upp till Sion och Jerusalem beskrivs här gå genom en dal som kallas Bakadalen. Det är osäkert om det bokstavligt fanns en sådan dal eller om det är bildligt talat.
Baka [baca] betyder tårar, klagan.
Bakaträd kallas ”de gråtande träden” eftersom saven ”droppade som tårar”, en sorts balsam-träd. Ibland översätts ordet mullbärsträd (även om den översättningen är tveksam enligt en del teologer).
Det finns bara ett sammanhang till i Bibeln där Bakaträd nämns och det är på kung Davids tid. David hade nyss vunnit seger över filistéerna i Baal-Perasim som betyder genombrott, spricka [i fiendens attacker].
David sa: ”Gud har brutit ned mina fiender genom min hand, likasom en vattenflod bryter fram”. Baals makt var bruten [med den Helige Andes kraft].
Filisté betyder kringflackande, vilsefarande, vilseledande, en som rullar sig i dammet /smutsen.
Filistéernas avgudar skulle hjälpa dem att övervinna Guds folk. Dessa hade lämnats kvar när de förlorade striden. David gav order att bränna upp avgudarna i eld som det står i lagen.
5Mos 7:5 Men så här skall ni göra med dem: Ni skall bryta ner deras altaren, slå sönder deras stoder, hugga ned deras aseror och bränna upp deras avgudabilder i eld. (Jmf Apg 19)
Ett nytt anfall
Nu anföll filistéerna igen. Det kan liknas vid “själafiendens”, den Ondes, återkommande attacker på Guds folk.
2Sam 5:22 Men filisteerna drog upp än en gång och spred sig i Refaimdalen [= jättarnas dal. Det talar om en mäktig fiende som gärna attackerar när man är nere ”i dalen”]. 23 När David då frågade HERREN, svarade han: “Du skall inte dra dit upp. Gå runt dem bakifrån och kom över dem från det håll där bakaträden står. [det var en omväg] 24 Så snart du hör ljudet av ett steg [tseada = marscherande] i bakaträdens toppar, skall du genast rycka fram, ty då har HERREN dragit ut framför dig för att slå filisteernas här.” 25 Och David gjorde som HERREN hade befallt honom. Han slog filisteerna och förföljde dem från Geba ända till Gezer.
Samma berättelse finns i 1Krön. 14 med ett tillägg.
1Krön 14:17 Och ryktet om David gick ut i alla länder, och HERREN lät fruktan för honom komma över alla folk.
Människor fick gudsfruktan när de såg hur Israels Gud handlade genom David. Det kan också jämföras med att vara känd i den andliga världen när vi lyder Herren (Apg 19).
David frågade Herren om råd och ledning. Gud gick före/framför David.
Det är enda sättet att vinna seger och då får Gud äran!
Vi är inte gudar. Inte ens med litet g.
Vi är Guds tjänare (och vänner) som är kallade att utföra Guds vilja.
”När du hör ljudet av steg” …då har Herren dragit ut framför dig.
Ljudet i bakaträdens toppar kan liknas vid att den Helige Ande berör våra hjärtan och manar till bön. Det kan liknas vid att vi förstår att Gud manar och vi är redo att följa. Det beskriver också att vara villig att gå en annan väg än vi hade tänkt eller förväntat oss.
Vi har en förmåga att vilja bestämma själva och tro att Gud hänger med…eller kanske säga att ”Gud har sagt” det vi vill att han ska säga.
Vänta… lyssna… gå
Personligt: När jag var ung vågade jag inte be ”ske din vilja med mitt liv” helhjärtat. Några av oss ungdomar skämtade med varandra ibland. ”Du ska nog bli missionär i Zimbabwe”. Zimbabwe stod då för det värsta man kunde tänka sig. Det var visserligen på skämt men där fanns en baktanke, att Gud vill säkert något (tråkigt) som inte jag vill.
När jag kom tillbaka och överlät mitt liv till Jesus år 1989 gav jag upp allt det där. Sommaren 1992 var jag på en konferens med några hundra andra. Vi skulle ut i evangelisationsteam i olika länder den sommaren. Vid avslutningen på en samling gav predikanten tillfälle för förbön. Han sa ungefär så här: Jag upplever att ni är många här som vill ta ett beslut att säga ja till Guds vilja för din framtid. Du som är villig att be: ”jag är beredd att åka var som helst, vart du än vill sända mig i världen”, ni ska komma fram nu.
Jag gjorde mig redo att gå fram för den bönen kunde jag verkligen be uppriktigt nu. Men det märkliga var att jag inte kunde resa mig. Det var som om en osynlig hand höll mig tillbaka. Jag kämpade med Gud inom mig och förstod ingenting. ”Men jag vill gå fram! Du vet att jag är villig att åka var som helst…!” (Kan man be en andligare bön?) Det gick inte.
När förbönen var färdig sa predikanten: ”Nu ska ni komma fram som är villiga att ge era liv för den ort som ni bor på. Om du till exempel bor i Göteborg, ska du komma fram nu om du är villig att ge ditt liv för Herren för din ort.” (Varför sa han just Göteborg? Själv bodde han i Stockholm). Gode Gud, de orden berörde och grep hela mitt inre och jag reste mig snabbt (fortfarande förvånad över Guds handlande) och gick fram.
När vi ställer villkor och begränsar Gud blir vägen inte bred [huvudgata] i hjärtat. Det är som att säga ”jag (ett stoftkorn) vet bättre än dig, Gud (hela universums Skapare)”. Det låter lite pinsamt, eller hur?
Vi bosätter oss inte i tåredalen
När Guds folk vandrar genom Bakadalen/Tåredalen ”gör de den rik på källor”, läste vi. Det står inte ”om” de vandrar, utan ”när”. Vi måste alltså gå den vägen.
2Kor 1:3 Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, barmhärtighetens Fader och all trösts Gud, 4 han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi kan trösta dem som är i nöd med den tröst vi själva får av Gud.
Bland de starkaste vittnesbörden är när vi går genom tårarnas dal och står fasta i tron och kan vittna om Guds trofasthet! Ännu mer om vi går den vägen för andra människor skull.
Ps 126:5 De som sår med tårar skall skörda med jubel.
Ps 30:6 …Om aftonen gästar gråt, om morgonen kommer jubel.
”vandrar genom” – inte flyger eller svävar fram, även om det skulle kännas andligare.
”vandrar genom” – inte bosätter oss. Vi passerar genom dalen. Vi kan låta besvikelser och sorger bygga bo i våra hjärtan. Missförstå mig inte – jag säger inte detta lättvindigt. Det finns sorger som vi bär med oss hela livet. Det viktigaste är att vi släpper in Jesus helt och fullt och lämnar över till honom. Annars finns risken att besvikelsen riktas mot Gud och vi blir bundna av sorgen. Vi kan få leva med obesvarade frågor men Jesus ger läkedom för själen och hans kärlek förvandlar.
Lidandet och prövningen har ett slut och det finns en fortsättning. Gud bereder en utväg (1Kor 10:13). Gud leder på en väg som går genom ”tåredalen” där tron prövas och löftena blir realiteter och erfarenheter.
1Petr 1:6 Gläd er därför, om ni nu en kort tid måste utstå prövningar av olika slag. 7 Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Jesus Kristus uppenbarar sig.
Skeppsbrott i tron
Det är en farlig teologi att påstå att ”kristna inte behöver lida”. Människor kan lida skeppsbrott i tron, för det stämmer varken med verkligheten eller med Guds ord.
1Tim 1:18 Detta uppdrag att förmana anförtror jag åt dig, mitt barn Timoteus, i enlighet med de profetord som en gång uttalades över dig, för att du i kraft av dem skall kämpa den goda kampen, 19 i tro och med ett rent samvete. Detta har somliga stött ifrån sig och lidit skeppsbrott i tron. [ett skepp som bryts i bitar] 20 Bland dem är Hymeneus och Alexander, som jag har överlämnat åt Satan för att de skall tuktas så att de inte hädar. [Alexander var en av dem som påstod att uppståndelsen redan skett, dvs. ”allt här och nu”, vilket är en obiblisk lära]
En omväg
David fick gå en annan väg – en omväg – för att vinna seger. Ibland är det är enda sättet för Gud att utföra det han vill i oss (Läs 2Mos 13).
Josef hade säkert inte räknat med åratal i fängelse. Det ingick inte i hans framtidsplan men det ingick i Guds fostran och förberedelse.
Mose gick före Gud och Gud kunde inte använda honom då. Han måste lära sig att lyssna och lyda Gud och han fick gå en lång omväg. Mose hade kunnat dra fördel av sin maktposition som ”Faraos dotterson” för att rädda folket. Men Mose kände inte till 7-bergen-läran eller Dominion. Han förstod inte vikten av att sträva efter pengar och position och makt. Stackars Mose… Han visste inte att hans ord hade samma makt som Guds…? (Jag är ironisk). Det är ju så de falska apostlarna lär.
Vi läser:
Hebr 11:24 I tron vägrade Mose som vuxen att låta sig kallas Faraos dotterson. 25 Han valde att hellre bli illa behandlad tillsammans med Guds folk än att en kort tid leva i syndig njutning. 26 Han räknade Kristi smälek som en större rikedom än Egyptens alla skatter, ty han hade sin blick riktad på lönen.
Ett (väg)val
Mose valde ”Kristi smälek” istället för ”syndens njutning” dvs. att försöka tjäna Gud på köttsligt vis. Mose var inte intresserad av makten och rikedomen, stora planer och drömmar. Han hade blicken på den himmelska lönen som ges av nåd och hör till evigheten.
Ps 84:8 De går från kraft till kraft, de träder fram [raah] inför Gud på Sion.
Jesu blod har öppnat vägen in till det allra Heligaste och vi får därför träda fram frimodigt (Hebr 10:19). Raah kan översättas: träda fram för att höra, ta emot, förstå och se.
Ps 84:9 HERRE Gud Sebaot, hör min bön, lyssna, du Jakobs Gud! Sela. 10 Gud, se vår sköld, (1917 – Gud vår sköld, se härtill) ge akt på din smordes ansikte! [en bön för David som var kung – och profetisk bön om Messias] 11 En dag i dina gårdar är bättre än tusen andra. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än vistas i de ogudaktigas boningar. [med andra ord: ”jag är nöjd med den minsta uppgiften i Guds rike hellre än gillande i världen”. (Mose)”Hellre Kristi smälek än syndig njutning”] 12 Ty HERREN Gud är sol och sköld, HERREN ger nåd och ära. Han vägrar inte dem något gott som vandrar i fullkomlighet. [(1917) ostrafflighet]
Fullkomlighet betyder här ärlighet och uppriktighet, helt och fullständigt – att ha Guds vägar i sitt hjärta, vara upptagen av Guds vilja. Guds nåd ger oss kraft att följa Jesus och leva för honom. Gud ger ljus och värme (sol) och beskydd (sköld), kraft (nåd) och upprättelse (ära). Samma löfte:
Fil 4:19 Så skall min Gud, efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt vad ni behöver.
Gud vet vad vi behöver här och nu och för att förberedas för framtiden, det eviga livet.
Ps 84:13 HERRE Sebaot, salig [esher = överlycklig, välsignad. Rot: ashar som har innebörden ledd på en jämn väg] är den människa som förtröstar på dig.
Gud jämnar vägen för var och en som förtröstar på honom och ger kraft att fortsätta framåt.