Kallade till tjänare och vittnen
Predikan: Elvor Ohlin
Emauelskyrkan Kungsbacka
15/9-2021
Lyssna –HÄR–
Fler Bibelstudier i text
(Apg 26)
De judiska religiösa ledarna ville ha dödsstraff på Paulus för hans vittnesbörd om Jesus. Gud använde romarna för att rädda Paulus här, genom att fängsla honom. Paulus var jude men också romersk medborgare och enligt romersk lag måste man höra den som var anklagad. Senare kom Paulus till Rom, precis som Gud hade sagt och uppenbarat för Paulus tidigare, när han vädjade till Kejsaren för sin sak.
I sitt försvarstal inför kung Agrippa vittnade Paulus om sin omvändelse och sa:
Apg 26:12 När jag i ett sådant ärende [ärendet var att förfölja de Jesustroende] var på väg till Damaskus med översteprästernas fullmakt och på deras uppdrag, 13 fick jag under resan, konung Agrippa, mitt på dagen se ett ljus från himlen, klarare än solen, stråla omkring mig och mina följeslagare. 14 Vi föll alla till marken, och jag hörde en röst som sade till mig på hebreiska: Saul, Saul, varför förföljer du mig? Det är hårt och smärtsamt för dig att sparka mot udden. 15 Jag sade: Vem är du, Herre? Och Herren svarade: Jag är Jesus, den som du förföljer. 16 Men stig upp och stå på fötterna! Ty jag har visat mig för dig för att utse dig till tjänare och vittne, både till vad du har sett och till det jag kommer att visa dig,
Den som förföljer Guds folk, attackerar och förföljer Jesus själv.
Paulus fick en speciell kallelse från Gud men vi är alla kallade till tjänare och vittnen. Inte så att Gud behöver något av oss. Vi gör inte Gud en tjänst när vi tjänar honom. Det gjorde Paulus klart när han tidigare vittnade i Aten:
Apg 17:24 Gud är den som har skapat världen och allt som är i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel som är gjorda av människohand. 25 Inte heller låter han betjäna sig av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt.
Alla är beroende av Gud för sin existens. Att Gud ”ger anda åt allt” innebär inte att alla har Guds Ande. Sådana villoläror förekommer men Bibeln har tydliga gränser.
Rom 8:9 Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom.
Jag har haft två predikningar i Parousia Mission med överskriften ”Skapade till Guds avbild”. Det är väldigt viktigt att vi har grunden klart för oss, både vem Jesus är och vilka vi är.
Jesus är sann Gud och sann människa [Gud uppenbarad som människa]. Johannes skriver om Jesus:
Joh 1:1 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud [Jesus är Gud]. 2 Han var i begynnelsen hos Gud.
…14 Och Ordet blev kött [Jesus som människa] och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning.
Jesus är Kristus/Messias [den Smorde] av evighet – ingen annan än han!
1Joh 2:22 Vem är lögnaren, om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen.
Alla är skapade av Gud men Guds barn blir vi genom tron på Jesus Kristus/Messias genom omvändelse och pånyttfödelse.
Gal 3:26 Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus.
Barnaskapet handlar om relation och det andliga livet. Det är ”att gå från död till liv”. Vi adopteras som Guds barn [”en gudomlig adoption”] men vi behandlas och räknas som Guds äkta barn i frälsningen. Ordet adoption finns i 5 bibelverser i NT i grundtexten. Bland annat i:
Ef 1:5 I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn [uihothesia: tas upp /förutbestämda till adoption /att adopteras som hans barn – (KJ) the adoption of children], enligt sin vilja och sitt beslut,
Gud är skild från sin skapelse – det visar inte minst Guds domar som drabbar skapelsen – även om han uppehåller allt. Hela skapelsen tillhör Gud och den vittnar om Gud (Rom 1).
Asaf profeterade i den helige Ande:
Ps 50:11 Jag känner alla fåglar på bergen, allt som rör sig på marken är mitt. 12 Om jag hungrade skulle jag inte säga det till dig, ty hela jorden är min med allt den rymmer.
Gud sa till Job:
Job 41:2 Vem har givit mig något som jag måste betala igen? Mitt är allt som finns under himlen. [Gud äger allt och han har inga skyldigheter mot någon]
Det är Gud som först söker oss. ”Vi älskar för att han först har älskat oss” (1Joh 4:19) .
Istället för att söka, tro och förtrösta på Gud väljer majoriteten av människor att lita på sig själva och sin egen förmåga. Bibelns profetior beskriver en sista global världsordning med en världsregering och en världsledare som kallas Antikrist, understödd av en religiös ledare som är en falsk profet (1Joh 2:18, Upp 13).
World Economic Forum (WEF) skapades 1971 för att stödja FN:s Agenda 21, idag Agenda 2030. Där finns hela planen och målet med en global regering [Global Governance – världsregering], global superkontroll och en s k Ny världsordning. ”En värld, en regering, inga gränser”, säger man. Allt ska digitaliseras… och vi kan förstå att planen leder fram till ”märket” så småningom (Upp 13).
Här är det ”jordens kungar” [ledare/politiker] som styr tillsammans med ”jordens köpmän” [de rikaste företagsledarna]. De ska ”förvilla alla folk” (Upp 28:23). Synden i detta sista ”stora Babylon” (profetiskt bildspråk för det sista globala systemet, världsherraväldet) är avgudadyrkan, ockult religionsblandning, självförgudning, omåttlig girighet och själviskhet – det blir ”en boning för onda andar, ett tillhåll för alla orena andar” (Upp 18) och kommer att förfölja Guds folk. Dvs. de som vägrar att bekänna lögnen (Upp 14:5) att ”Gud och universum är ett/ alla har gud inom sig /världsalltet är gud” [panteism] eller att Gud är i allt och alla [panenteism] – allt det som leder till tillbedjan av skapelsen, ”Moder jord” istället för Skaparen (Rom 1). Men Gud kommer att döma och förinta hela den världsordningen, det sista upproret mot honom.
Guds Ande säger genom Paulus att det är nåd att få tjäna Gud, i alla tider – det gäller också vår tid.
1Kor 15:9 Ty jag är den ringaste av apostlarna. Jag är inte värd att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling. 10 Men genom Guds nåd [charis] är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer [perissoteron = superöverflödande] än de alla, fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig.
Guds nåd verkade genom Paulus. Nåd är Guds kraft att göra hans vilja, Guds oförtjänta godhet till oss och (definition): Ett gudomligt vidrörande i hjärtat som reflekteras i livet genom tacksamhet och glädje.
Charis [nåd] kommer från chara /chairo som betyder glädje, jubel, att glädjas [grundorsaken är att vara älskad av Gud].
Vi kan känna oss modiga som lejon när Guds nåd verkar. Det gjorde säkert Paulus också men han plågades ibland av svaghet. Han kallade den ”en törntagg i köttet”, som han bad att bli fri ifrån. Men när han förstod syftet med ”svagheten”, ville han hellre tacka Gud för den.
2Kor 12:8 Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig, 9 men han svarade mig: “Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet.” Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig. 10 Så gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är jag stark.
Svagheten ger sig uttryck i en hjälplöshet som gör oss helt beroende av Guds nåd och Guds Ande. Vi är medvetna om att vi klarar inte detta på egen hand.
Falska apostlar hade nästlat sig in i Korint-församlingen. Deras kännetecken kan vi utläsa i texten: de ville ha kontroll och makt och bli rika. De var starka, skrytsamma, självsäkra och auktoritära. De ville bli många och stora men de tog gärna äran för andras arbete. Församlingen i Korint hade börjat se upp till de falska apostlarna trots att de infiltrerade falska läror. Kristenheten har matats i många år med att ”tro gott om alla” och ”bara tala positivt” – därför är vi få som vågar bedöma och pröva, som Bibeln uppmanar oss till och som är vårt ansvar. Så agerade inte Paulus:
2Kor 11:20 Ni finner er i att man gör er till slavar, att man utnyttjar och utsuger er, att man uppträder utmanande och slår er i ansiktet. [deras budskap gick ut på att skuldbelägga för att själva tjäna på det]
Känner vi igen skuldbeläggning och falska beskyllningar i världspolitiken för att fösa alla i samma riktning? Javisst! När världen tas in i kyrkan, blir budskapet, metoderna och strukturerna samma som i världen… och kärleken (agape) kallnar.
Vad mer? De föraktade svaghet, enkelhet och ödmjukhet.
– De falska apostlarna byggde på starkhet och ”styrkor”.
– Gud bygger på svaghet.
Gud använde sjukdom för att leda Paulus i en annan riktning än han hade tänkt vid ett tillfälle.
Gal 4:13 Ni vet att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången fick tillfälle att predika evangeliet för er.
Gud botade inte Paulus utan använde sjukdomen den här gången. Han beskriver också när han kom till Korint. Hans egen image verkade inte spela någon roll.
1Kor 2:3 Svag, rädd och mycket orolig kom jag till er. 4 Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft. [mänsklig visdom kan vara vältalig och sofistikerad men när Guds Ande verkar genom ett svagt redskap, då berörs hjärtat – det är den stora skillnaden]
Gud kan tillåta att vi blir svaga eller känner oss svaga. Syftet är att göra oss beroende och fyllda av Guds nåd. Vår svaghet öppnar för Guds kraft om vi är villiga att acceptera Guds väg och Guds sätt att verka.
Ef 3:14 Därför böjer jag mina knän för Fadern, 15 han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn. 16 Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft [dunamis (rot till dynamit)] och styrka [krataioo] åt er inre människa genom sin Ande, (KJ) att ni ska styrkas med kraft…
-ordet ”styrka” är kopplat till bibelord som handlar om ”att vänta på Herren”. Gud ger kraft och kapacitet eller förmåga att utföra hans vilja och ära honom. Här ingår också att Gud ger styrka att bära lidande utan att vackla i tron. Orden kan översättas: att visa sig vara starka med Guds kraft…
Hur? Gud kan kalla oss till omöjliga uppgifter – där bara Han kan göra det möjligt. Först och främst förmågan att leva ett kristet liv i överlåtelse, ödmjukhet, helgelse, vittnande, fungera i olika gåvor… mitt i en ond värld. Det kostar på ibland att ses som ”en dåre för Kristus”. Vi kan få göra sådant som vi aldrig kunnat förut.
Personligt: Gud kallade mig till tjänst år 1990. Kallelsen gällde att predika Guds ord: att varna och uppmuntra Guds församlingar. När jag var i bön uppenbarade den Helige Ande att jag kommer att få en man med samma kallelse. Vi skulle tjäna sida vid sida.Det var en omöjlig uppgift som bara Gud kunde göra möjlig – både i våra liv och i yttre omständigheter
Det är precis så det står skrivet:
Ef 2:10 Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem. [Eller: som Gud förut har berett oss till – Gud förbereder oss och vi vandrar in i det han har förberett ”i Kristus”/i frälsningen]
När det gäller kallelsen att vittna verkar Gud ha en förkärlek att skicka mig på uppdrag där jag inte alls passar in – jag känner mig helt hjälplös och beroende av Guds nåd. Det är en hemlighet som är dold för den som ser upp till mänsklig styrka: att vår svaghet öppnar för Guds kraft.
2Kor 13:3 Ni vill ju ha ett bevis på att Kristus talar genom mig. Han är inte svag gentemot er utan är mäktig bland er. 4 Han korsfästes visserligen på grund av svaghet men lever genom Guds kraft. Så är vi också svaga i honom, men ni skall få leva tillsammans med honom i Guds kraft som ni skall få känna. [vi är svaga i oss själva men vi litar på Gud]
Jesus sa att han hade kunnat be sin Fader att sända mer än tolv legioner (72 000) änglar till hans tjänst. (Matt 26:53) Men Jesus kom för att ge sitt liv. Han verkade svag och hjälplös i syndiga människors ögon. Men Guds svaghet är starkare än människor, (1Kor 1:25). Jesus segrade över allt det onda genom att ge sitt liv till lösen. Vi ”är svaga i honom” – vi utsätts för prövningar och lidande – men hemligheten är att Guds kraft fullkomnas i vår svaghet. Tron stärks och fördjupas när vi håller fast.
När kristna är förföljda eller får lida martyrdöden för tron på Jesus ser det ut som om de är hjälplösa och svaga. Men det är då som de största segrarna vinns för Guds rike. Desto större lidande, desto större väckelser följer. (Kina som exempel).
När Gud vill använda någon i sin tjänst är det inte för att han eller hon är stark och framgångsrik i människors ögon. Nej, den som Gud verkligen kan använda är den som är medveten om sitt totala beroende av Guds nåd och inget annat.
Ords 3:5 Förtrösta på HERREN av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd.
Vi kan aldrig räkna ut Guds vägar.
Vi är alla kallade att vara tjänare och vittnen, oavsett vilken uppgift vi står i. Vi kanske vill vara där det är populärt och bekvämt. Men när Gud kallar till tjänst kan det vara där ingen annan har varit förut. Det kan vara en väg dit vi inte ville – men där Gud har valt att verka och använda just dig eller mig.
Gud leder oss in i sina löften, in i förut beredda gärningar. Han lägger ingen skuld på oss och inga tunga krav. Gud tvingar oss inte. Han frågar om vi vill följa? Det finns ett pris att betala, när köttet strider mot Anden. Ibland går Guds väg tillsammans med andra men tidvis kan det vara en enslig väg.
Gud ledde mig på en väg som jag inte hade valt eller ville. Jag fick frågan en dag i bilen på väg till det uppdrag som jag visste var Guds vilja:
Är du villig att ge ditt liv för en annan människa? Det handlade om att ta sitt kors och följa Jesus.
Mitt svar var: Bara jag får vara med dig, Jesus, bara jag får följa dig.
Min bön var och är: Ske din vilja med mitt liv.
Men jag grät ofta över min brist på villighet. Jag sa till Gud ibland: ”Jag vet att jag kommer att kunna tacka dig längre fram, men nu är det svårt”. Mitt val var gjort men det var inte med glädje utan med tårar och kamp. Jag tänkte ofta Lina Sandells sång:
1. Jag vill följa dig, o Jesus,
följa dej om vägen går
över solbelysta höjder
eller genom dunkla snår.
Där du, Mästare, går före
vill jag följa efter glad,
viss att varje steg mej närmar
hem till levande Guds stad.
2. Må jag då ej ängsligt fråga:
“Herre säg mej vart du går”
eller med en hemlig tvekan
träda ut i dina spår.
Nej, här gäller det att följa,
ej att välja väg och stig,
bara uti barnslig lydnad
gå den väg du valt åt mej…
En dag i början på den här vägen suckade jag inom mig:
”Hur ska jag orka? Den helige Ande gav mig svaret tydligt och klart inom mig: Allt förmår jag i honom som ger mig kraft (Fil 4:13)
Mina tankar gick då till:
Klag 3:22 HERRENS nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med hans barmhärtighet. 23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
Vad gör vi med ett löfte från Gud?
Vi ber i enlighet med löftet. Vi håller fast vid löftet och vi tackar redan nu. Vi vet att om Gud har sagt att det kommer att ske, då kommer det att ske hur omöjligt det än ser ut. Jag bad om ny nåd varje dag – inte en månad i taget, inte en vecka i taget men dag för dag.
Vi bekänner inte bara med ord när vi har följt Guds kallelse. Vi får uppleva verkligheten av Guds ord. Det är sant! Gud är trofast! Det är precis som det står skrivet och vi får gå in det, vara med om det, uppleva det. Jag kan säga att Gud var trofast varenda dag i 10 år och gav ny nåd, ny kraft och inspiration i den Helige Ande. Det var bara Jesus och jag på den här vägen. Min bön var: ”Jag är här så länge du vill, Jesus”.
1Kor 15:57 Men Gud vare tack, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus. [den helige Ande leder oss in i Jesu seger] 58 Var därför fasta och orubbliga, mina älskade bröder, och arbeta alltid hängivet [perisseuo] för Herren, eftersom ni vet att ert arbete i Herren inte är förgäves.
Ordet Perisseuo kan översättas överflödande och till och med superöverflödande för Herren. Paulus uppmanar: Ge er helt till Herren och i tjänsten för honom [med allt ni är och har]. Arbete i Herren, läste vi. Det betyder att han har en personlig plan som han leder oss in i.
Hur sker ett arbete ut som inte är ”i Herren” (kanske sägs vara “för Herren”)?
-det kan vara när vi tjänar för att visa att vi duger. Det leder in i gärningslära och lagiskhet.
-det kan vara när vi tjänar för att vara människor till lags. Det blir slaveri.
-det kan vara när vi tjänar för att få mänsklig upphöjelse för köttet vill ha ära. Det leder till fall.
Gud vill befria oss från allt sådant!
Det har talats mycket i pingströrelsen om Lewi Pethrus sista predikan. Den handlade om att vinna en och en. Hur mycket bryr Gud sig om en enda människa? Hur mycket tid ska vi ge? Jag är inte emot stora satsningar i evangelisation – bara budskapet är rent och rätt. I vår tjänst ”i Herren” har Janne och jag evangeliserat på gator och torg, bryggor och från fiskebåt, dörrknackning, soppbespisning och öppen kyrka – ja, på alla möjliga olika sätt.
Men jag vill framför allt uppmuntra det där enkla som kanske inte syns och hörs:
-kontakten med en granne
-det enkla samtalet som gav ett tillfälle att säga något om Jesus
-mailet eller telefonsamtalet
-hjälpen du ger någon
-framför allt bönerna som du ber för människor.
Med andra ord: allt det där du gör som kanske bara Jesus känner till – för där i det fördolda älskar Gud att arbeta och verka.
Det är Jesus/Gud som gör verket och frälsningsundret men vi är kallade att vara med troget, uthålligt, i lydnad och när Gud kallar ger han också kraft att lyda.
Jag har sagt till Jesus ibland: Du vet att jag inte är någon typisk evangelist och jag förstår inte dina vägval för mig… Jag fick lära mig att ”Kraften fullkomnas i svaghet”. Jag har gärna samtal om Bibeln, om gudstron, om Jesus, frälsningen och diskuterar teologiska frågor. Här handlade det framför allt om att under lång tid bygga upp ett förtroende hos en medmänniska som ledde till att mina ord om Jesus, till sist togs för att vara sanna.
Att vara i Guds vilja är det största och det bästa. Det förutsätter så klart att vi kan be med hjärtat ”ske din vilja”, utan förbehåll, utan flyktvägar, utan nödutgångar. Och Gud börjar alltid där vi är. Om han vill flytta på oss, kommer han att visa det på ett eller annat sätt. Det utmanar oss alla att lita på den Helige Ande.
Gud kan tillåta att en människa kraschar för att bli mottaglig för hans nåd och kärlek, frälsning och evigt liv. Men oavsett hur han eller hon kommer till sitt beslut att säga ja: Tänk att få finnas där! Att få vara Guds redskap där och då! Så stort.
Gud bryr sig om en enda människa så mycket så ge inte upp, hur omöjligt det än ser ut i dina ögon.
Mark 4:26 Jesus sade: “Guds rike är likt en man som sår säd i jorden. 27 Han sover och stiger upp, natt följer på dag och säden kommer upp och skjuter i höjden, han vet själv inte hur. 28 Av sig själv ger jorden gröda, först strå, sedan ax och därefter fullmoget vete i axet. 29 Och när grödan är mogen räcker han genast ut skäran, eftersom skördetiden är inne.”
Så verkar Gud i det fördolda. Han visade det tydligt en natt i en profetisk dröm. Där i drömmen fick jag liksom se in i en del av Guds verk i det fördolda och hur han påverkar människor som jag bad för och ber för. Det var en stor uppmuntran och det gäller oss alla.
”Allt som har liv växer”, sa man i Naturlig församlingsutveckling (NFU). Då räknar man bara med det synliga: siffror, statistik, resultat… Så fel! Så kortsynt! Man förkastar det som är Guds verk: det som inte syns och som bara Guds Ande kan uppenbara.
Det står om uppståndelsen:
1Kor 15:43 …Det som sås i svaghet uppstår i kraft.
Det handlar om den stora uppståndelsen och förvandlingen när Jesus kommer tillbaka men jag tänker att det kan också gälla när vi vittnar och får så Guds ord i människors hjärtan. Vi ser inte vad som händer men Gud vet, för han ger växten. Vi kan känna oss både svaga och tafatta ibland men Guds ord har kraft. Det står också skrivet:
Ps 126:5 De som sår med tårar skall skörda med jubel.
Vet du att Gud lönar din lydnad?
Hebr 6:10 Ty Gud är inte orättvis, så att han glömmer vad ni har gjort och vilken kärlek ni har visat hans namn genom att nu som tidigare tjäna de heliga.
Kol 3:24 Ni vet att det är av Herren som ni skall få arvet som lön. Det är Herren Kristus ni tjänar.
Vi får lön trots att det bara är nåd. Det är Guds beslut.