Ingen Psalm är mer känd än Ps 23 därför att den berör det djupaste i vår existens att vi innerst inne är skapade för just den relationen med Gud. Vi kommer aldrig att bli lyckliga och tillfredsställda om vi inte kommer in i det Gud har skapat oss till att vara från evig tid. Johannes Kapitel 10 berör samma sak – Jesus säger här att han är: Den Gode Herden som ger sitt liv för Fåren! Någonting oskyldigt måste ge sitt liv för att rädda oss undan Guds egen vrede (1 Mos 3:21) – Ni skall döden dö (1 Mos 2:1) det börjar med en separering nu som skall bli evig sedan. (Upp 21:8)
Jesus säger att han är den gode Herden då är han alltså samma Herre som David bekänner.
Psa 23:1 En psalm av David. HERREN är min herde, mig skall intet fattas.
Jesus måste vara den Herde som Gud själv slår som tar fårens straff!
Sak 13:7 Svärd, upp mot min herde, mot den man som står mig nära! säger HERREN Sebaot. Slå herden så att fåren skingras. Ty jag skall vända min hand (Makt o Kraft) mot (Till) de små.
Jesus säger själva att han skall dö istället för fåren som den herden men uppstå igen
Mar 14:27 Jesus sade till dem: “Ni skall alla komma på fall. Det står skrivet: Jag skall slå herden, och fåren skall skingras. 28 Men när jag har uppstått, skall jag gå före er till Galileen.” (Där vid elden omvänds Petrus och Herden talar till honom personligen om att vara en herde för hans får JOH 21)
Skriften säger att Herren eller Herden skall uppstå från de döda.
Hes 34:23 Jag skall låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, och han skall föra dem i bet, nämligen min tjänare David. Han skall föra dem i bet och vara deras herde.
Skriften säger att Davids Herde eller Herre är Guds Son och sitter på Faderns högra sida.
Psa 110:1 En psalm av David. HERREN sade till min Herre: “Sätt dig på min högra sida, till dess att jag har lagt dina fiender som en fotapall under dina fötter.” 2 Din makts spira skall HERREN sträcka ut från Sion, du skall härska mitt ibland dina fiender.
Det var predikan om allt detta som gav resultatet på Pingstdagen 3000 fiender omvända
Apg 2:31 I förväg såg han (David) Kristi uppståndelse och sade: Han skall inte lämnas kvar i graven, och hans kropp skall inte se förgängelsen. 32 Det är denne Jesus som Gud har uppväckt, och vi är alla vittnen till det. 33 Sedan han nu genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern tagit emot den utlovade helige Ande, har han utgjutit detta som ni ser och hör. 34 Ty David har inte farit upp till himlen. Men han säger: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida 35 tills jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter. 36 Därför skall hela Israels folk veta att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort både till Herre och Messias.” 37 När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: “Bröder, vad skall vi göra?”
Innehållet i Petrus predikan är det Jesus själv talade med Emmausvandrarna om fast nu var det i Andens kraft och Andens eld istället. Anden skulle ju påminna om vad Herren redan sagt (Joh 14:26) Bibelordet för det har förmågan att genom Anden tända en eld i hjärtat på dem som lyssnar.
Luk 24:25 Han sade till dem: “Så oförståndiga ni är och tröga till att tro på allt som profeterna har sagt. 26 Måste inte Messias lida detta för att gå in i sin härlighet?” 27 Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad som var sagt om honom i alla Skrifterna.
Luk 24:32 Och de sade till varandra: “Brann inte våra hjärtan när han talade med oss på vägen och öppnade Skrifterna för oss?”
Evangelium är alltså budskapet om Jesus Kristus i GT:s skrifter, lägg noga märke till vad som står här:
Jes 53:1 Vem trodde vår predikan, för vem var HERRENS arm uppenbarad? 2 Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott ur torr jord. (Det inre) Han hade varken skönhet eller majestät. (Yttre) När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.
När Gud slagit Herden skulle han vända sin hand till de små (Sak 13:7)
1/ Det är de som tror predikan
2/ Det är de som förstår Evangeliet
Joh 10:26 Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får. 27 Mina får lyssnar (Heb: Shema) till min röst, och jag känner dem (Gk: Levande beröring) och de följer mig. 28 Jag ger dem evigt liv (Anden) och de skall aldrig någonsin gå förlorade, och ingen skall rycka dem ur min hand. (Vända min hand till de små Sak 13:7)
Joh 10:1 Amen, amen säger jag er: Den som inte går in i fårfållan genom dörren utan tar sig in på något annat ställe, han är en tjuv och en rövare. 2 Men den som går in genom dörren är fårens herde. 3 För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssnar till hans röst, och han kallar på sina får och nämner dem med deras namn och för ut dem.
I dag har det vuxit fram en hel rörelse som är helt koncentrerade på att höra Guds röst! Man menar att alla kan höra Guds röst och kan profetera. Jesus varnade oss för att en sådan rörelse skulle uppstå i Kristenheten men de har aldrig gått in genom dörren till fårafållan. (Matt 7)
De tror de är ledda in i himmelriket
De tror de är hans Får
De tror de hört hans röst: De profeterar i hans namn!
Att höra Guds röst är på hebreiska är Schema vilket har 3 steg.
1/ Lyssna till Evangeliet
2/ Förstå Evangeliet
3/ Göra eller Lyda Evangeliet
FÅRFÅLLANS BETYDELSE
Jag läste en gång en artikel som handlade om den fårfålla som beskrivs i Joh 10. Den som bara hans små Får kan och vill följa med in genom den smala porten till.
Bilden här i Joh 10:1-3 är att i Israel fanns det 2 olika sorters fårfållor en ute på landet sedan en i staden. Varje större by i Israel hade sin egen fårfålla. Innan natten föll så ledde herden sina får in genom dörren (Korset) till denna fårfålla som var en säker plats med ungefär 4 meter höga murar. Meningen med detta var att inga vilda djur eller fårtjuvar skall komma åt dem. Efter det att Herden gått genom dörren överlät han dem åt dörrvaktaren han skulle nu ta över arbetet att vakta fåren i fårfållan tills herden kom tillbaka. När herden gått in med fåren var det bara dörrvaktaren som hade nyckeln till fårfållan ingen annan kunde öppna dörren än han.
Alla som skall vara herdar måste alltså följa Herden in genom samma dörr som han själv gått in genom med fåren. Fårfållan är alltså att befinna sig i Guds Rike eller i Kristus. Dörrvaktaren är Anden som agerar direkt på order av överherden och utövar hans makt och kraft till hjälp för de små. Vi måste helt enkelt ha hjälp att bli små för att komma in genom dörren till fårafållan. Hjälpen heter Andens Kraft som naturligtvis är samma som Korsets Kraft. Vi vill inte ens höra talas om att Gud kan tillåta Svagheter i våra liv för att göra oss små. Saulus blev Paulus (Den lille) och ingen talar så mycket om Korset som han gör. Många bad för honom och ljuset från himlen kom över honom och hans slogs av hästen (Bild på Mänsklig visdom och Kraft) Gud tillät att han till och med blev blind en tid och behövde hjälpas av andra.
Paulus var en förebild på dem som skulle komma till tro alltså dem som Gud skulle göra till sina små genom Korsets Kraft.
1Tim 1:12 Jag tackar honom som har gett mig kraft, Kristus Jesus vår Herre, för att han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst 13 fastän jag förut var en hädare, förföljare och våldsman. Men han förbarmade sig över mig, därför att jag i min otro inte visste vad jag gjorde. 14 Vår Herres nåd överflödade och med den tron och kärleken i Kristus Jesus. 15 Det är ett ord att lita på och värt att på allt sätt tas emot, att Kristus Jesus har kommit till världen för att frälsa syndare – och bland dem är jag den störste. 16 Men jag mötte barmhärtighet, för att Kristus Jesus skulle visa hela sitt tålamod främst mot mig och låta mig bli en förebild för dem som skulle komma till tro på honom och vinna evigt liv.
Det hebreiska ordet för barmhärtighet har med livmoder att göra och det kan även beskriva hur en moder och en fader älskar sitt barn så mycket att de aldrig ger upp utan visar tålamod. Så det var alltså Guds barmhärtighet som slog honom av hästen och gjorde honom liten och hjälplös.
Paulus säger att han att därför att han har denna tjänst genom Guds Barmhärtighet ger han inte upp (2 Kor 4:1) En sann Herde måste ha upplevt Guds Barmhärtighet det måste vara vår drivkraft. (Matt 5:7) Ödmjukhet hör ihop med barmhärtighet (1 Petr 3:8) Det var precis vad Jobs vänner inte var (Job 19:21)
Heb 12:5 Ni har glömt den uppmaning ni får som söner: Min son, förakta inte Herrens tuktan och tappa inte modet, när du tuktas av honom. 6 Ty den Herren älskar tuktar han, och han agar var son som han har kär. 7 Det är till er fostran som ni får utstå lidande. Gud handlar med er som med söner. (Heb: Med barmhärtighet och Kärlek) Och var finns väl en son som inte tuktas av sin far? 8 Om ni inte får en sådan fostran som alla andra, då är ni oäkta barn och inte riktiga söner. 9 Vi hade våra jordiska fäder som tuktade oss, och vi hade respekt för dem. Skulle vi då inte så mycket mer underordna oss andarnas Fader så att vi får leva? 10 Våra fäder tuktade oss ju bara en kort tid efter bästa förstånd, men Gud gör det till vårt verkliga bästa, för att vi skall få del av hans helighet. 11 För stunden tycks ingen tuktan vara till glädje utan till sorg, men för dem som fostrats genom tuktan ger den längre fram frid och rättfärdighet som frukt.
Han gör det alltså för att föra oss in i sin fårfålla in genom rättfärdighetens port (Ps 118:14-23) Bara här finns beskyddet mot fiendens raseri som är ute efter oss. Det är alltså Guds barmhärtighet som skall föra oss till omvändelse han kommer som en God Fader och en God Moder aldrig att ge upp. Om vi inte vill böja oss sänder han tuktan över oss för att dra oss tillbaka till fadershuset igen. Den “förlorade Sonen” kom inte tillbaka igen förrän bensinen var slut så att säga.
Den förlorade Sonen värderade världen mer än fadershuset för han hade inte förstått värdet av att vara i fårafållans beskydd. Men när han var där under djävulen i främmande land står det att han kom till sig själv. Nu först så började han förstå Evangeliet och ville omvända sig under sin Fader. Tro inte ett ögonblick på att Fadern som är allsmäktig inte vakar över oss och bryr sig om oss i vårt tillstånd där borta i Grisarnas land. Det är bara Gud som kan omvända en människa och få henne ur syndens nät och öppna hennes ögon så hon kan förstå värdet av fadershuset.
När han kom hem fick han nåd istället för straff! Det är ju Evangeliets grundbudskap vi får se i den gödda kalven som slaktades: Jesus Kristus dog istället för mig!
Han fick en ring på sitt finger!
Han fick skor på sina fötter!
Han blev klädd i den finaste dräkten!
Det blev stor glädje i Fadershuset!
Liknelsen om den förlorade sonen nämns tillsammans med en annan liknelse för att visa Guds barmhärtighet mot oss. Han är beredd att gå långt och göra drastiska saker för att vinna en Son tillbaka igen precis som en God moder och Fader gör alltså. Jag avslutar med bilden vi startade med om hur den Gode Herden verkligen är.
Luk 15:4 Om någon av er har hundra får och förlorar ett, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går och söker efter det förlorade tills han hittar det? 5 Och när han har funnit det, blir han glad och lägger det på sina axlar. 6 När han sedan kommer hem, samlar han sina vänner och grannar och säger till dem: Gläd er med mig! Jag har funnit mitt får som jag hade förlorat. 7 Jag säger er: På samma sätt blir det glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.
Då ser vi av liknelsen som följer om den förlorade Sonen att det var Gud som i sin barmhärtighet förde den förlorade Sonen till omvändelse och hem till fårafållan igen. Han hade nu lärt sig och uppskattat värdet av att vara där istället.
Nådig (Heb: Chesed) och Barmhärtig (Heb: Rechem) är Herren! (2 Mos 34:6) Heb: Rechem (Barmhärtighet) är ett känslomässigt laddat ord det har med det innersta livet att göra det betyder bokstavligen livmoder. Barmhärtighet eller medlidande är här en kärlek som känns, en mors djupa kärlek till sitt lilla barn (Jes 49:15) en fars ömhet för sin avkomma (Ps. 103:13) en innerlig kärlek mellan bröder och systrar (1 Mos. 43:30).
Likt Paulus måste Mose gå i ökenskolan tills han mötte Elden där en dag. Alla måste lära sig vem Jag Är först! Innan man kan vara Herde för Guds egna Får! Ingenting kännetecknar Guds härlighet så mycket som hans Nåd och hans barmhärtighet det finns i Guds väsen det är hans Kärlek.
2 Mos 34:4 Mose högg ut två stentavlor, likadana som de förra, och tidigt följande morgon gick han upp på Sinai berg, så som HERREN hade befallt honom, och han tog med sig de båda stentavlorna. 5 Då steg HERREN ner i molnskyn och ställde sig där nära intill honom och ropade ut HERRENS namn. 6 Och HERREN gick förbi honom där han stod och ropade: ” HERREN! HERREN! – en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och stor i nåd och sanning,
Joh 1:15 Johannes vittnar om honom och ropar: “Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig är före mig, eftersom han var före mig.” 16 Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. 17 Ty lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. 18 Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud, och är hos Fadern, har gjort honom känd
Hur skall han kunna bli känd för världen? Anden skulle komma och hjälpa oss vittna för världen och göra honom känd.
1/ Genom att vi bär Andens Frukt (Hjärtat)
2/ Genom ett äkta Evangelium (Munnen)
Janne Ohlin – predikan: Emanuelskyrkan i Kungsbacka 1/5-22