Nådens gåvor
Predikan: Elvor Ohlin
Emanuelskyrkan Kungsbacka
21 augusti 2022
Dagens tema är Nådens gåvor. Vi börjar med att se närmare på grundtextens ord för “nåd”, i Bibeln.
Gamla Testamentet
Chen (Hebreiska) betyder nåd, välbehag, ynnest, favör, en oförtjänt gåva.
Roten är chanan – att förbarma sig, visa nåd/vara nådefull, att utöva barmhärtighet.
Bildligt beskrivs ordet: ”Att böja sig ned och visa välvilja mot en som är ringare, en som är i nöd”. För mottagaren innebär det ett välmående tillstånd.
Vi har också hebreiska ordet chesed som ofta översätts nåd i svenska biblar. Betydelsen är barmhärtighet, medlidande, kärleksfullhet, godhet och trofasthet.
Nya Testamentet
Charis (Grekiska) – nåd, som beskriver ett sinnelag (nådefull). Här beskrivs Guds välbehag, välvilja och välgärning.
Charis har samma rot som glädje på grekiska [chairo – chara: glädje].
Det säger att den djupaste glädjen kommer ur Guds nåd, att vara älskad av Gud.
Från charis har vi charisma som översätts nådegåva och som bokstavligt betyder ett utflöde av nåd [charis = nåd, ma = utflöde]. Vi kan jämföra det med frukt, som sägs vara ett överflöd av sav, alltså överflöd av liv.
Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd. (Joh 10:10)
Nåden står i motsats till gärningar och förtjänst.
Vi blir frälsta och får gemenskap med Gud av nåd, inte av gärningar (Ef 2:8-9).
Nåden står i motsats till prestation.
Vi lär oss att följa och tjäna Gud av nåd, inte av prestation eller för att prestera (Ef 2:10).
Nåden är Guds kraft i den Helige Ande att göra hans vilja.
1Kor 15:10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än de alla, fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig.
Hur får vi Guds välbehag över våra liv? Genom att komma in i Guds förbund. Vi går tillbaka och läser i GT.
1. Utkorelsen av nåd – det utvalda folket (en av dagens texter)
2 Mos 19:3 och Mose steg upp till Gud. Då ropade HERREN till honom uppifrån berget: “Så skall du säga till Jakobs hus, så skall du förkunna för Israels barn [Namnbytet på Jakob är profetiskt: Jakob (bedragare), den fallna naturen – Israel (Guds prins). Ett nytt namn innebar en ny karaktär och en ny skapelse]: 4 Ni har själva sett vad jag har gjort med egyptierna och hur jag har burit er på örnvingar och fört er till mig. [De hade fått se Guds omsorg och beskydd, mäktiga under och tecken].
Slavdrivarna och plågarna i Egypten hade kommit på skam men det var också en strid som hade skett i andevärlden. Varje folk och nation hade sina (av)gudar som de tillbad. När Gud la plågorna på egyptierna var det en direkt utmaning och Guds domar över egyptiernas alla (av)gudar. Gud visade att egyptiernas s k gudar var värdelösa och maktlösa [även om de dolde demoner, onda andar, andefurstar och väldigheter i mörkret]. Israels Gud, däremot, är inte bara Gud över Israels folk. Han är den ende sanne Guden. Han är Gud över allt och alla, över allt skapat.
…5 Om ni nu hör min röst och håller mitt förbund, skall ni vara min dyrbara egendom [segulla] framför alla andra folk, ty hela jorden är min. [Herraväldet över jorden är Guds, han äger allt som han har skapat. Under Guds herravälde skulle Adam och Eva – och alla efter dem – råda över djuren och naturen. Utan Guds ledning och nåd, ser vi hur det går med den saken (även idag)!] 6 Ni skall för mig vara ett rike av präster och ett heligt folk [Dvs. ett folk som är avskilt och unikt för Guds goda syfte]. Detta är vad du skall tala till Israels barn.”
”min dyrbara egendom” (hebr) segulla har betydelsen en speciell skatt, juvel, ädelsten,”min privata ägodel som har ett alldeles speciellt värde och som jag har en speciell tillgivenhet till.”
Gud utvalde ett folk som sitt eget, som vi kallar Guds egendomsfolk, utifrån v 5. De utvaldes av nåd utan att förtjäna det. Israels folk skulle inte bara tro på Gud utan leva i gemenskap med honom. Gud ville föra dem in i sina löften och sin plan – som ett föredöme för andra folk, heliga [avskilda], annorlunda än alla andra folk. Villkoret var och är viljan att lyda Gud.
…7 När Mose återvände kallade han samman de äldste bland folket och delgav dem allt detta som HERREN hade befallt honom. 8 Allt folket svarade med en mun: “Allt vad HERREN har talat vill vi göra.” Mose gick då tillbaka till HERREN med folkets svar.
Det är inte så att Israel var Guds egendomsfolk och nu har vi tagit över den rollen.
Rom 11:28 I fråga om evangelium är de fiender för er skull, men i fråga om utkorelsen är de älskade för fädernas skull. 29 Ty sina gåvor och sin kallelse kan Gud inte ångra.
Guds kallelse till Israel står kvar därför att Gud är trofast. Det nya förbundet slöts med Juda och Israel (Jer 31:31). För många judar blev Jesus en stötesten – de snubblade på stötestenen (Rom 9:32). De sökte rättfärdighet genom gärningar, prestation och förtjänst och ansåg sig själva goda inför Gud. De ville inte bekänna sin synd.
Rättfärdighet kan bara uppnås genom tron [förtröstan] på Jesus.
De judar som tog emot Jesus utgjorde första församlingen i Nya förbundet (Apg). De tog emot Jesus – inte p g a gärningar eller förtjänst utan av NÅD. Gud hade en kvarleva, en rest precis som på Elias tid (Rom 11). De judar som förkastade Jesus blev utestängda. Eller rättare sagt utestängde sig själva från Guds förbund (Rom 11).
Väckelsen bland hedningarna kom senare och började med Kornelius och hans hus (familj).
Apg 10:34 Då började Petrus tala: “Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, 35 utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör.
…44 Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. 45 Alla troende judar som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva [dorea] blev utgjuten också över hedningarna. 46 Ty de hörde dem tala med tungor och prisa Gud.
…och så skriver Paulus som blev hedningarnas apostel om Kristi hemlighet:
Ef 3:6 Den innebär att hedningarna i Kristus Jesus och genom hans evangelium är våra medarvingar och tillhör samma kropp som vi och har del i samma löfte. 7 Och detta evangelium har jag blivit satt till att tjäna i kraft av den gåva [dorea från doron – gåva, offer] och nåd som Gud har gett mig genom sin mäktiga kraft. [P g a Jesu försoning på Golgata blev Paulus förvandlad från att vara Saulus (namnet betyder krävande, dike, död) full av hat och mordlust mot Jesu lärjungar, till att bli Guds ödmjuke tjänare Paulus (= liten, den lille), fylld av Guds kärlek och nåd – Guds mäktiga kraft].
2. Frälsning av nåd
Guds nåd är bevisad genom att Jesus har sonat våra synder – en oförtjänt gåva, Guds förlåtelse och gemenskap med honom. Gud älskar oss utan att vi förtjänar det. När vi tar emot Jesus som vår Frälsare vilar Guds välbehag [nåd] över oss, Guds goda vilja [nåd (välvilja)] leder oss och Guds handlande [nåd (välgärningar)] är alltid gott. Undra på att Gud sa till Paulus: “Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas [teleioo – görs perfekt, når sitt mål, (leder till full mognad)] i svaghet [astheneia – oförmåga, olika svagheter även kroppslig (sjukdom)]” (2Kor 12:9)! Guds kraft når alltså sitt mål mitt i livets svårigheter, som vi går igenom.
Rom 8:28 Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut [(grek) prothesis].
“Beslut” eller Guds (eviga) syfte och plan. Prothesis betyder ”att ställa fram för ett syfte” och ordet används enbart om skådebröden i det Heliga, i tabernaklet och senare i templet. 12 osyrade bröd för de 12 stammarna ställdes fram på det förgyllda bordet med rökelse ovanpå [rökelse symboliserar bön], som ett eldsoffer. Brödet kallades Herrens närvaros bröd eller Herrens ansiktes bröd. 12 är förbundstalet.
–Jesus är livets bröd som uppehåller och mättar sitt folk.
–Jesus är Medlaren för det Nya Förbundet i hans blod.
Skådebröden symboliserade att Guds folk är inför Guds ansikte för evigt och att Gud vill ha en nära gemenskap i bön [rökelse] med sitt folk [ett eldsoffer – Andens eld tänd i våra hjärtan]. Allt är av NÅD. Det beskriver också att vi har en speciell gemenskap med varandra i tron på Jesus. Vi firar den gemenskapen i förbundsmåltiden, nattvarden.
3Mos 24:8 Sabbatsdag efter sabbatsdag skall man ständigt lägga upp dem (skådebröden) inför HERRENS ansikte, en gåva av Israels barn till ett evigt förbund.
Symboliken får sin uppfyllelse:
Rom 12:1 ”…frambär era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. [Enbart prästerna fick äta brödet men löftet är uppfyllt i Jesus: vi är ett rike av präster, ett heligt prästerskap 2Petr 2:5].
I Apg 11 hade många greker (hedningar) kommit till tro på Jesus:
Apg 11:23 När han (lärjungen Barnabas) kom dit och såg vad Guds nåd hade uträttat, blev han glad och uppmanade dem alla att hålla sig till Herren av hela sitt [prothesis – sitt hjärtas beslut, fasta föresats] hjärta.
Med andra ord gäller från vår sida: Lev som skådebröden inför Herrens ansikte! Låt det bli din livsplan! Låt det bli ditt fasta beslut – ditt hjärtas hela syfte – att alltid hålla dig till Herren, överlåten åt honom och till hans plan med ditt liv!.
(Rom 8)…29 Ty dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild [proorizo – begränsat eller markerat i förväg (för sin underbara plan)], för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder. [Det är den process som Gud gör, med vårt gensvar och samarbete. Syftet är att Jesus ska förhärligas i och genom oss (inte att vi är små ”kristusar” vid sidan om Jesus)].
Här kan vi jämföra orden med:
Ef 1:3 Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse, 4 liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom. (Tänk att vi är utvalda innan världens grund blev lagd?!) 5 I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp [adopteras] som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut, 6 för att den härliga nåd som han har skänkt oss i den Älskade (Jesus) skall prisas.
(Rom 8)…30 Och dem som han har förutbestämt har han också kallat [kaleo – kallat vid namn]. Och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga [Förklarat oskyldiga och fria i domen]. Och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat [doxazo – att erkänna och sätta i en hedervärd position. Vi får lära känna Gud som han är, vi är Guds barn och arvingar enligt löftet].
Här är det viktigt att vi förstår rätt.
Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till insikt om sanningen (1Tim 2:4) – Gud vill att alla ska ta emot NÅDENS GÅVA, JESUS.
Gud utväljer inte vissa och dömer ut andra. GUDS NÅD gäller alla men alla vill inte och Gud har gett oss en fri vilja. Ingen människa behöver därmed tvivla på om han eller hon är ämnad till frälsning. Alla som tar emot är förutbestämda till …att kallas, att formas, förklaras rättfärdiga och förhärligas i Jesus Kristus.
Den fria viljan gör att vi har ett eget ansvar och att Gud kan ställa oss till svars för våra val. Nutida “kalvinister” förnekar den fria viljan men det är emot Guds eget ord (Predestinationsläran).
Gud är allvetande – han vet våra val i förväg – men han har inte förutbestämt våra val! Gud vet allt om framtiden och därför kan han tala om framtiden, ge löften och profetior. Gud kallar, manar och påverkar men han tvingar ingen. Vi kan inte heller tvinga någon eftersom frälsningen är Guds gåva av nåd. Gud kan övervinna med sin kärlek som han gjorde med Saulus (Paulus) men Saulus måste själv göra sitt val och säga sitt ”ja” till Jesu kallelse. Att säga ”ja” till Jesus är ingen prestation! Det är ett viljebeslut. (Vi har fått den fria viljan av nåd).
Gud kan varna människor men han respekterar den fria viljan. Det ska vi också göra. När Gud förhärdar någon är det en konsekvens av att den människan redan gång på gång, har förhärdat sig själv emot Gud. Exempelvis Farao och kung Saul i Bibeln.
Hebr 3:13 Uppmuntra varandra i stället varje dag, så länge det heter i dag, så att ingen av er förhärdas genom syndens makt att bedra. 14 Ty vi är Kristi vänner, om vi ända till slutet stadigt håller fast vid vår första tillförsikt. [Det är bara Jesus som kan förlåta synder och befria ifrån syndens makt. Det handlar inte om ”lite snedsprång, lite fel och misstag” eller ”brist på kunskap”, som en del påstår. Det finns en stark makt som gör att vi syndar, hur goda vi än försöker vara i oss själva].
Ef 2:4 Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, 5 också när vi ännu var döda genom våra överträdelser [i våra synder], att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta. [Vi var andligt döda p g a synden men vi är frälsta, uppväckta och pånyttfödda, utan att förtjäna det].
Det är Guds nåd att han kallar oss till sig, precis som han kallade Israels folk till sig själv. Petrus skrev sina brev till församlingar med judar men det var övervägande hednakristna:
1Petr 2:9 Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 10 Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet. [I Jesus Kristus/Messias uppfylls alla Guds löften och hans plan med Israel. Nu sprids Evangeliet till alla folk på grund av deras olydnad. Men det sista som sker innan Jesus kommer tillbaka är att Israels folk, det utvalda folket, säger ”ja” till Jesus sin Messias – Nådens stora gåva].
3. Utrustade till tjänst av och med nåd (en av dagens texter)
Rom 12:3 Ty i kraft av den nåd som jag har fått säger jag till var och en bland er: ha inte högre tankar om er själva än ni bör ha utan tänk förståndigt, efter det mått av tro som Gud har tilldelat var och en. [I vers 16 uppmanas vi att hålla oss till det som är ringa. Vi ska bevara enkelheten och värdera som Gud värderar. Vi ska uppmuntra varandra men bara låta JESUS vara stor och upphöjd ibland oss]. 4 Ty liksom vi i en kropp har många lemmar och alla lemmarna inte har samma uppgift, 5 så är vi, som är många, en kropp i Kristus, men var för sig är vi varandras lemmar. 6 Vi har olika gåvor [charisma] alltefter den nåd som vi har fått [Guds nåd leder oss i en viss riktning, som Gud har kallat oss till personligen]. Den som har profetians gåva skall profetera i överensstämmelse med tron. [Hit räknas både uppenbarelser (syner och drömmar), profetiskt tal, ”ett rätt ord i rätt tid” eller tungotal med uttydning] 7 Den som har gåvan att tjäna skall tjäna i sin uppgift. [Här ingår allt praktiskt tjänande] Den som undervisar skall undervisa i läran. 8 Den som förmanar skall göra det i den uppgiften. Den som delar ut gåvor skall göra det utan baktankar. [I Matt 6:2 säger Jesus att vi inte ska ”blåsa i basun” när vi ger] Den som leder församlingen skall vara nitisk, och den som utövar barmhärtighet skall göra det med glatt hjärta. [Alla ska vara barmhärtiga men tänk att det finns en speciell gåva att utöva barmhärtighet. En del gåvor sker naturligt med den Helige Andes påverkan, utan att vi tänker på att det är en gåva] 9 Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda. [inte ”tolerera eller ha överseende” med det onda: Avsky det onda! Guds kärlek är den rätta drivkraften och det står också i 1Kor 13 om kärlekens väg: …en väg som vida överträffar alla andra. (1Kor 12:31)]
Sammanfattning:
- alla gåvor ges av nåd och är ett utflöde av nåd [charisma].
- eftersom vi har fått nåd har vi också fått andliga gåvor.
- vi har olika gåvor och utrustning för att komplettera och tjäna varandra.
Exempel: Någon älskar att dela ut traktat och samtala med människor men alla är inte kallade att vittna på just det sättet. Men om du älskar att göra det, är du säkert kallad att göra det. - vi har naturliga gåvor men det är först som nya skapelser i Jesus Kristus som vi kan ära Gud med allt.
Exempel: Jag hade många intressen i ungdomen men jag valde att resa utomlands istället för utbildning. Efter att jag kom tillbaka och gav hela mitt liv till Jesus har jag fått använda varje intresse i tjänsten för honom, på olika sätt och i olika sammanhang och utan att ens sträva efter det. - vi får andliga nådegåvor.
Apg 5:32 Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande, som Gud har gett åt dem som lyder honom. [Helig Ande och andliga nådegåvor ges bara till Guds barn, de pånyttfödda /de frälsta].
Gud kan komma över vem han vill så att den personen profeterar men det är en annan sak. Vi läser om Bileam, kung Saul och översteprästen Kajfas.
Bileam hade fått en profetisk gåva från Gud men han hade vikit av från Guds väg. En falsk profet kan fungera i nådegåvor och verka “andlig”. Därför sa Jesus inte att vi ska känna igen sanna och falska profeter på nådegåvan. Han sa: På deras frukt skall ni känna igen dem. (Matt 7:16)
Har du känt dig kärlekslös någon gång? Jag har gjort det många gånger. Ibland tror vi kanske att det ständigt ska flöda ”en kärleksström” inom oss…? Men så fungerar det inte. Gud ställer oss i situationer där han griper våra hjärtan. Vi fylls av Guds kärlek i den Helige Ande just då och vi får betjäna en medmänniska. Guds nåd verkar!
Apg 4:7 De förde fram apostlarna och började förhöra dem: “Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta?” 8 Då uppfylldes Petrus av den helige Ande och svarade dem:..
Apg 13:9 Saulus som även kallades Paulus, uppfylldes då av den helige Ande och spände ögonen i honom 10 och sade: [Det gällde trollkarlen Elymas som försökte hindra människor att komma till tro. Paulus var fylld av kärlek till de förlorade och tillrättavisade honom skarpt].
Paulus band det som var bundet i himlen när han talade om vad som är förbjudet, emot Guds ord. Matt 18:18 är en av dagens texter.
Apg 13:52 Och lärjungarna uppfylldes av glädje och den helige Ande.
De var redan döpta i den Helige Ande men här upplevde de glädjen i Anden påtagligt, mitt i förföljelse och motstånd.
Orsaken till den glädjen står i v 48:
…När hedningarna hörde detta, blev de glada och prisade Herrens ord, och de kom till tro, så många som var bestämda [tasso] till evigt liv. 49 Och Herrens ord spreds över hela området.
Paulus löste det som var löst i himlen när han talade om vad som är lagligt, enligt Guds ord och vilja (Matt 18:18).
Men står det inte här att vissa var bestämda i förväg..? Ordet bestämda [tasso] betyder ”att tilldelas en plats, insättas på en bestämd plats, att ställa i ordning”. Det betyder att de lät sig utväljas när Guds nåd verkade och fick inta sin tilldelade plats i Guds rike.
Det viktigaste av allt, förutom bibelläsning, i vårt kristna liv är bönen. Vi kan få för oss att nåden ständigt flödar och vi fortsätter med full fart men då behöver vi påminna oss om hur Jesus levde här på jorden. Han drog sig ofta undan i ensamhet i bön och gemenskap med sin Fader i himlen.
Hur mycket mer behöver inte vi vara stilla och vänta på Herren för att få ny nåd och ny kraft för varje dag. Då kan vi be med David i psalmen och tacka för nådens gåvor:
Ps 28:6 Välsignad vare HERREN, ty han har hört mina böner om nåd. 7 HERREN är min styrka och min sköld, på honom förtröstade mitt hjärta. Jag fick hjälp och mitt hjärta gläder sig. Jag vill tacka honom med min sång. 8 HERREN är sitt folks styrka, ett frälsningens värn är han för sin smorde. 9 Fräls ditt folk och välsigna din arvedel, var deras herde och bär dem för evigt!
(1) Utvalda av nåd
(2) Frälsta av nåd
(3) Utrustade till att tjäna av nåd
Joh 1:16 Av hans fullhet [pleroma – överflöd] har vi alla fått, nåd och åter nåd [från nåd till (ny) nåd, nåd ersätter nåd, gåva på gåva].