Uthållighet i prövningar
Undervisning: Elvor Ohlin
Parousia Mission
19/2-2023
Lyssna -HÄR-
Jak 1:2 Räkna det som den största glädje, mina bröder […och systrar eller (tros)syskon], när ni råkar ut för alla slags [poikilos] prövningar [peirasmos]. 3 Ni vet ju att när er tro sätts på prov [dokimion], så gör prövningen er uthålliga. 4 Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. 5 Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den. 6 Men han skall be [aiteo] i tro [trofasthet] utan att tvivla. Ty den som tvivlar liknar havets våg, som drivs och piskas av vinden. [det tvivel som beskrivs här kommer av ett delat hjärta – alltså den som är halvhjärtad och inte vill följa Jesus helt]
Jag vill göra en annan översättning utifrån grundtexten och sammanhanget:
”Räkna det som den största glädje [enbart glädje] när ni oväntat omges eller omringas av alla möjliga slags prövningar av olika karaktär (poikilos). Ni vet ju att när Gud prövar [dokimion] er tro /trovärdighet, gör prövningen er uthålliga och tålmodiga.
…(v 5) Om någon av er brister i att förstå att prövningarna är anpassade för att Gud ska kunna nå ett speciellt resultat i er, så be om den visheten. Men kom inför Gud i bön som en ödmjuk tjänare [aiteo] i tro, utan att tvivla på att Gud är god och alltid har goda syften.
Med andra ord: Låt inte uppror och motstånd mot Guds vilja få hindra hans verk i er.
Vad ska vi säga? Vem har inte klagat ibland? Tyckt att Gud prövar nästan ”över förmåga”? Vad är det då som gör att vi är kvar i tron på Gud? Det är den Helige Andes hjälp genom allt. Anden verkar mäktigt i oss som tror, och “Anden själv vittnar [tillsammans med] vår ande att vi är Guds barn” (Rom 8:16).
…utan brist i något avseende, fullkomliga och hela, läste vi. Det låter som stora ord men sammanhanget visar att det innebär att vi inte längre dras till världens usla brunnar och orena källor. Vi vänder oss alltid till Herren. Det är vad Gud förväntar sig av oss, att vi kommer till honom i vår nöd. När vi så överlåter oss själva till Guds vilja får vi också uppleva Guds välsignelse, hans godhet och trofasthet.
Mose visste vad prövningar av alla de slag är. Vi läser i Mose avskedssång till Israels folk
5Mos 32:3 Ty HERRENS namn skall jag förkunna, ge ära åt vår store Gud. 4 Han är Klippan, fullkomliga är hans gärningar, ty alla hans vägar är rätta. En trofast Gud utan svek, rättfärdig och rättvis är han.
Till dem som vek av i uppror och vände sig bort och tillbad andra gudar/avgudar – som ytterst är tillbedjan av onda andar (v17) – sa Mose:
28 Ty ett rådlöst folk är de, och förstånd finns ej i dem. 29 Vore de visa skulle de inse detta, de skulle förstå vilket slut de måste få.
Vore de visa… skulle de förstå vart vägen leder. Vishet är också att lita på att Gud är god och alltid har goda syften.
Jakob skriver här att vi ska kunna glädja oss även om vi oväntat är helt omringade av prövningar. Gud använder prövningarna för att rena och forma vår karaktär.
Många har vittnat om att det senaste året 2022 har varit bland det svåraste man har upplevt. För Janne och mig har det också varit ett jobbigt år och vi är väldigt tacksamma för alla er som har ber för oss. Janne har gått igenom alla symptom av Menieres sjukdom men nu mår han bättre än på länge, även om han måste leva med sjukdomen. Ändå är det Guds trofasthet och svar på bön, som vi kan summera året med och jag vet att det finns många fler som kan säga detsamma, trots allt som har drabbat dem. Vi har upplevt ordet:
Nah 1:7 God är HERREN, en tillflykt på nödens dag, han känner dem som flyr till honom.
Våra liv är i Guds händer och i mitt inre hade jag fått en fast förvissning om att Gud ska hjälpa igenom. “Det kommer att bli bättre, Janne, även om det tar tid”. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det. Den förvissningen hade jag inte i mig själv. Den kom från den helige Ande och därför säger jag att “jag hade fått” den.
Ett annorlunda bönesvar
Jag vill berätta om ett tillfälle för att ge en inblick från min synvinkel. Jag skulle jobba ett dygnspass på mitt arbete som personlig assistent. Vid den här tiden påverkade sjukdomen både balansen, synen och psyket på Janne, förutom hörselnedsättning, tinnitus, yrselanfall, illamående, utmattning och andra symtom som ingår.
I bilen till jobbet sa jag: ”Jesus, jag orkar inte vara orolig för Janne ett dygn till när jag jobbar. Nu lägger jag Janne i dina händer. Jag ber att du sänder dina änglar att vaka och beskydda Janne både hemma och om han går ut och går.”
Nästa dag när jag skulle köra hem på eftermiddagen kom ett sms från Janne: ”Föll handlöst” och “en gråtgubbe”. Jag satte mig i bilen och körde hemåt och sa med en suck: ”Jesus jag förstår inte. Jag la Janne i dina händer och bad om beskydd och änglavakt igår …men det verkar inte som om du hörde min bön? Jag förstår inte”.
Janne hade gått en promenad med två kameror om halsen. Han missade att han gick rakt ut från en avsats och föll handlöst i asfalten med huvud och axel före. 3 män kom och hjälpte honom upp. ”Det gjorde först ont i det opererade knäet men det försvann när jag gick hemåt”, sa han. Janne var ledsen över att han hade ramlat igen. MEN han hade inte en skråma, inte en bula, inte ett blåmärke. Inte ens minsta repa på kamerorna!
Det kallar jag änglavakt och Guds beskydd! Gud hade hört min bön!
Det Jakob skriver i sitt brev här ska vi inte uppfatta som en tillrättavisning utan en kärleksfull uppmaning. Vi uppmanas att inte ge efter eller ge upp, utan vara uthålliga i omständigheterna som vi lever i när vi är i Guds vilja.
Nu kommer en annan sida i prövningen:
Prövningar [peirasmos] kan översättas både frestelse och prövning, beroende på vem som står bakom.
- Gud tillåter prövningar [peirasmos] men han prövar [dokimazo] alltid för ett gott syfte, ett underbart mål – och Guds plan.
- Djävulen frestar [peirasmos] för att få oss på fall och han frestar för att få oss otåliga ist f uthålliga Mest av allt vill han locka till tvivel och otro, så att vi ger upp. Han kan påverka tankelivet: “nu har Gud övergett dig”, “du måste ha gjort en oförlåtlig synd”, det är Gud som straffar dig”, “lika bra att du ger upp nu för det kommer bara bli värre“…
- För oss gäller det att kunna skilja på vem står bakom och att vi avslöja Satans lögner.
Vi ser innebörden i ordet i kommande verser:
Jak 1:12 Salig är den som håller ut i prövningen [peirasmos], ty när han har bestått sitt prov [dokimos (verb: dokimazo)] skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom. 13 Ingen som frestas skall säga: “Det är Gud som frestar mig.” Ty Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon. 14 Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär.
När Israels folk skulle inta landet var det inte bara att flytta in.
1) det var genom kamp och prövningar.
2) allt har skrivits ner till undervisning för oss (2Tim 3:16).
3) på samma sätt är det en andlig kamp för oss “att stå emot djävulen” (Jak 4:7).
Hebr 10:36 Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat.
Uthållighet /tålamod är nödvändigt och det får vi genom prövningar. Vi har inte den i oss själva för det är Kristi uthållighet vi behöver. Paulus skrev till en församling i förföljelse:
2Tess 3:3 Men Herren är trofast. Han skall styrka er och skydda er för den onde. 4 I Herren har vi det förtroendet för er att ni gör och kommer att göra det vi föreskriver er. 5 Må Herren leda era hjärtan in i Guds kärlek och Kristi uthållighet [hupomone].
[Hupomone] betyder uthållighet, ståndaktighet, att stanna kvar under en börda [ett lidande] med förtröstan. Uthålligheten är kopplad till hoppet. Vi stannar kvar under Guds fostran, i de omständigheter som Gud leder in i och tillåter. Här ingår att inte försöka fly när det gäller yttre omständigheter – att inte försöka hitta en enklare och bekvämare väg – för det kan inte ge det resultat som Gud har tänkt. (Det behöver betyda att vi ”faller av” men vi ställer till onödiga problem för oss själva). Andra prövningar, som sjukdom eller sorg, kan vi inte fly ifrån.
Jakob skriver om Jobs uthållighet i lidandet.
Jak 5:10 Bröder, ta profeterna som talade i Herrens namn till föredömen i att tåligt uthärda lidanden. 11 Vi prisar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet och sett hur Herren till slut handlade med honom. Herren är rik på kärlek och barmhärtighet.
Det var som om Gud satte en strålkastare på Job för att dra uppmärksamhet till honom.
Job 1:7 Då frågade HERREN Åklagaren [Satan betyder åklagare, den som anklagar och en som kastar sig mellan två för att skilja dem åt. Satan är expert på att slå in kilar mellan människor och han vill skilja människan från Gud]: “Varifrån kommer du?” Åklagaren svarade HERREN: “Från en färd utöver jorden där jag har vandrat omkring.” 8 Då sade HERREN till Åklagaren: “Har du lagt märke till min tjänare Job? Ty på jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och undviker det onda.” 9 Åklagaren svarade HERREN: “Är det utan orsak som Job fruktar Gud? 10 Har du inte på allt sätt beskyddat honom och hans hus och allt vad han äger? Du har välsignat hans händers verk, och hans boskapshjordar breder ut sig i landet. 11 Men räck ut din hand och rör vid allt som han äger. Helt säkert kommer han då att förbanna dig rakt i ansiktet.”
Visst är det sant att det är lättare att tacka Gud och leva i tro när livet går bra och vi själva och våra närmaste är friska och starka. Job hade status och en stor familj. Han var förmögen, men han var också gudfruktig. Ändå måste prövningar komma, för den tro som inte är prövad i eld, är inte äkta (1Petr 4:12-19). Gud själv gav Job sitt vittnesbörd – och Gud satte gränser för varje prövning!
Lidande för Kristi skull
Nu kanske någon tänker: ja, men lidande handlar väl om förföljelse, att dela Kristi lidande? Var Jobs lidande ”för Kristi skull”? Ja, det kan man säga att det var. Satan fick tillåtelse att ta ifrån Job det ena efter det andra: (1) 500 par oxar och 500 åsninnor (2) 7000 får (3) 3000 kameler (4) hans 10 barn, 7 söner och 3 döttrar.
När Job ändå höll fast vid sin tro på Gud, krävde Satan att få ta hans hälsa. Då skulle han nog “förbanna Gud rakt i ansiktet”, trodde Satan. Orden ”förbanna Gud” betyder här att ta avsked av Gud. Men det gjorde inte Job.
Jobs uthållighet skulle bli ett vittnesbörd inför både människor och hela andevärlden om den äkta tron som prövas i eld, tron som håller och fördjupas därför att Gud är med sina barn. Namnet Job betyder den förföljde [roten: att vara någons fiende, vara hatad]. Job var Guds vän och därför var han Satans fiende. Job var på den [alltid] segrande sidan.
Därför vill jag säga att både förluster och sjukdom vara att lida “för Kristi skull”. Det kan vara svaret på bönen om ”att blir mer lik JESUS”, och som Johannes Döparen sa: ”att jag förminskas och han växer till”.
Job visste inte hur allt skulle gå men han höll uthålligt och envist fast i hoppet:
Job 19:21 Var barmhärtiga, ni mina vänner, var barmhärtiga mot mig, ty Guds hand har slagit mig. …25 Men jag vet att min återlösare lever, och som den siste skall han träda fram över stoftet. [Är det inte obarmhärtighet som ofta kännetecknar falska lärare? De utlovar ständigt helande till alla och när det uteblir skyller de på dig: ”det är fel på din tro”]
Kanske därför Jakob börjar sitt brev på det här sättet(?). Senare i brevet (kap 5) skriver han om skryt över rikedom, otålighet och själviskhet, obarmhärtighet och förakt för det svaga när framgångsteologi tar över. Där den villoläran kommer in, brukar man inte vilja höra om Guds väg genom lidande och prövningar.
Uthållighet är att bevara hoppet med förtröstan på Jesus/Gud. Att orubbligt hålla fast och att vi vänder oss till Herren och vi väntar efter honom. Jesus sa i liknelsen om såningsmannen:
Luk 8:15 Men det som föll i god jord är de som har hört ordet och behåller det i ett uppriktigt och gott hjärta och bär frukt och är uthålliga.
Det är samma som att ta sitt kors och följa Jesus
Luk 9:23 Sedan sade han (Jesus) till alla: “Om någon vill följa [erchomai opiso] mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa [akoloutheo] mig. 24 Ty den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. 25 Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sitt liv eller själv går förlorad?
I grundtexten är det två olika ord för ”att följa”. Det Jesus säger här är att ”den som vill följa efter mig /gå bakom mig [erchomai opiso]”, skall förneka sig själv – dvs. vara villig att fullständigt avstå från sina egna planer att göra eller leva som man själv vill – och varje dag ta sitt kors och slå följe med mig, gå tillsammans med mig [akoloutheo].
Du går aldrig ensam utan tillsammans med Jesus och följer hans ledning och håller dig till honom var han än går.
Allt detta utgår ifrån ett val att överlåta hela sitt liv till JESUS och det är då som han ”leder våra hjärtan in i Guds kärlek och Kristi uthållighet”. Vi söker Gud med hela hjärtat.
Jer 29:13 Ni skall söka mig, och ni skall också finna mig [samma ord som Jesus säger i Matt 7 – och så kommer villkoret] om ni söker mig av hela ert hjärta.
Det finns kristna som aldrig kommer vidare för att det finns områden där man vägrar följa Guds vilja och därför är man bunden där.
Korsmärkta budbärare
Det finns en korsmärkt väg som går genom hela historien sedan syndafallet och som följer varje generation. JESUS vill göra oss till korsets budbärare – men inte bara det – han vill göra oss till korsmärkta budbärare.
Med det menar jag:
1) att Gud får göra ett djupare verk genom livets prövningar så att våra liv blir ett vittnesbörd om Guds nåd och underbara gärningar.
2) att JESUS kan bli synlig genom oss och smörjelsen, den helige Ande, verkar i oss.
Vi kan läsa om många exempel och det började med Abel. Det kostade Abel hans liv att lyda Gud och räknas som rättfärdig. Han satte tro till ett oskyldigt offerlamm som var en skugga och förebild av verkligheten på Golgata där Guds Lamm offrade sig. Abel förlorade sitt liv här på jorden men han vann det eviga livet hos Gud.
Alla Bibelns rättfärdiga män och kvinnor vet att den korsmärkta vägen är både lidandets och segerns väg. Hela ökenvandringen var som ett vandrande kors.
-När israeliterna slog läger såg stammarnas placering ut som ett stort kors ovanifrån.
-När Tabernaklet sattes upp såg möblerna och inredningen ut som ett kors ovanifrån.
Bittra platser blir söta när korsets får värka
2Mos 15:22 Därefter lät Mose Israels barn bryta upp från Röda havet, och de drog ut i öknen Shur. Under tre dagar vandrade de i öknen utan att finna vatten. 23 Sedan kom de till Mara, men de kunde inte dricka vattnet där, eftersom det var bittert. Därför kallade de platsen Mara. 24 Då knotade folket mot Mose och sade: “Vad skall vi dricka?” 25 Men han ropade till HERREN, och HERREN visade honom ett slags trä. Han kastade det i vattnet och då blev vattnet sött. Där förelade han folket lag och rätt, och där satte han det på prov.
Träet är en bild på korset.
Korset talar om att Jesu blod renar från all synd och orättfärdighet.
Jesus döper i Helig Ande, ger levande [friskt] vatten och helgar.
”…jag bär Jesu märken på min kropp”, skrev Paulus (Gal 6:17) – inte som en klagan utan som en ära att få lida för Kristi skull.
Vet ni vad Job kunde säga när hans prövningar var över?
Han säger det inte bokstavligt men man kan ana att uttrycker det i sitt samtal med HERREN: Det var värt lidande och prövningar som omringade mig. Det var värt det för att lära känna HERREN (Jesus/Gud), för han uppväger och gottgör allt.
Jag är övertygad om att det kommer alla Guds barn [Jesu korsmärkta efterföljare] att kunna säga en dag. Kanske är det svårt att säga det nu (?) men den dagen kommer, helt säkert.
2Kor 1:3 Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, barmhärtighetens Fader och all trösts Gud, 4 han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi kan trösta dem som är i nöd med den tröst vi själva får av Gud. 5 Ty såsom Kristuslidanden flödar över oss, så överflödar genom Kristus också den tröst vi får. 6 Om vi lider nöd, sker det för att ni skall få tröst och frälsning. Om vi blir tröstade, skall också det uppmuntra er och ge er kraft att uthålligt bära samma lidanden som vi.
På samma sätt får vi uppmuntra och trösta varandra till uthållighet i prövningarna.