Bakgrund är predikan: Skatter i mörkret – PM 1/2-2015
Jes 45:1 Så säger HERREN till sin smorde, till Koresh som jag har fattat vid hans högra hand för att slå ner folken inför honom, lossa bältet från kungars höfter och öppna dörrar för honom, så att inga portar mer är stängda: 2 Själv skall jag gå framför dig, höjderna skall jag jämna ut. Kopparportarna skall jag spränga och järnbommarna skall jag bryta sönder. 3 Jag skall ge dig skatter som är dolda [otsar] i mörkret [choshek] och hemliga rikedomar [matmon], för att du skall inse att jag är HERREN, som kallar dig vid ditt namn, jag, Israels Gud.
Jesaja profeterade detta 150 år innan Kores föddes. En del teologer tror att det var därför som den persiske kungen Kores uppmanade och hjälpte judarna att återvända från exilen till sitt land och att bygga upp templet igen. Kores var i viss mån, som så många andra i GT, en förebild på den kommande Messias (Jesus) som frälser och befriar.
Judarna var i fångenskap i Babylon men Gud lät det Medo-Persiska riket inta Babel och så uppfylldes profetian genom Jeremia, om att judarna skulle få återvända till sitt land efter 70 år (Jer 25:12). Det sägs att Babel hade över 100 portar och att man kunde inta staden berodde på att man festade och var berusade och därför hade slarvat med att låsa portarna.
Jesus vann seger över allt det onda – även “dödens port”. Alla hinder måste därför ge vika när vi följer i Jesu fotspår och går Guds ärenden.
Kungarna gömde de dyrbaraste skatterna i mörka platser, i dolda, hemliga gömslen. I Babel var skatterna stulna från templet i Jerusalem. För att få tag på skatterna måste man gå in i mörkret…
Det grekiska ordet choshek betyder mörker, förtvivlan, elände, sorg. “Otsar choshek” översätts “skatter i mörkret”. “Matmon mistar” betyder hemliga förråd, hemliga platser och dolda/gömda skatter – alltså: gömda rikedomar på hemliga/mörka platser.
Det talar om att Gud kan leda oss in i svårigheter som vi kanske inte förstår just då – för att vi ska finna dyrbara skatter i honom – skatter som vi sen bär med oss och bevarar i våra hjärtan!
Vad är det för skatter? Vi har svaret i Kolosserbrevet:
Kol 2:1 Jag vill att ni skall veta vilken kamp jag har att utstå för er och för dem som bor i Laodicea och för alla som inte har träffat mig personligen, 2 för att de skall bli undervisade i kärlek och styrkta i sina hjärtan och nå fram till hela rikedomen i en fast övertygelse, som ger rätt insikt i Guds hemlighet, Kristus. 3 I honom är vishetens och kunskapens alla skatter gömda.
Genom prövningar och svårigheter kan vi få upptäcka de allra dyrbaraste skatterna i Jesus – vi får lära känna honom! Det är sann rikedom! Det är erfarenheter som befäster tron och styrker våra hjärtan. Ordet blir levande i vårt inre och vi uppmanas att “bevara” det i hjärtat.
Ordet tereo, “bevara” har innebörden “bevara som den dyrbaraste skatt” (Upp 3:10). JESUS är “skatten i åkern” och “den dyrbara pärlan” (Matt 13).
“Ty där din skatt är där kommer också ditt hjärta att vara”, sa Jesus (Matt 6:21). Han uppmanar oss att inte samla skatter på jorden, utan i himlen. Skatterna på jorden förgår och vi kan inget ta med oss när vi dör. De himmelska skatterna är eviga och det är där vi har vår framtid. Prövningarna är därmed till välsignelse likaväl som de ljusa och lätta dagarna (Rom 8:28).
Ords 8:20 Jag vandrar på rättfärdighetens väg, mitt på det rättas stigar, 21 för att ge rikedom i arv åt dem som älskar mig och fylla på deras förråd.
I mina tonår fick familjen se stora och mäktiga helandeunder i min mammas liv. När mamma än en gång fick cancer, var jag övertygad om att Gud skulle hela henne igen. Men Gud hade en annan plan den gången och mammas liv på jorden skulle sluta. Jag var 18 år när det hände och det var många tårar och stor sorg och mörker som följde den första tiden. Evigheten kändes så nära och livet så skört.
Men det jag fick uppleva mitt i sorgen – i mörkret – under tiden som följde var en alldeles förunderlig känsla i mitt inre. Det var som om jag vilade i bomull, både dag och natt oavbrutet! Jag förstod att det måste vara Guds hand jag kände och det pågick en hel månad. Den upplevelsen blev en av de dyrbara skatter som jag sedan bär med mig i livet. “All trösts Gud” och Jesus min Frälsare (2Kor 1:3), lät mig känna sin närvaro och tröst på ett mycket påtagligt sätt.
/Elvor Ohlin