Skapade till Guds avbild (Del 1)

Skapade till Guds avbild (Del1)

Parousia Mission
Predikan: Elvor Ohlin
8 augusti 2021
Lyssna –HÄR
Fler Bibelstudier i text

1Mos 1:26  Gud sade: “Låt oss göra människor till (i) vår avbild [tselem], till att vara lika oss27  Och Gud skapade människan [hebr. adam] till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.

Tselem (hebr) betyder avbild, skugga, ”en representativ bild av någon”. Jag tror att vi kan säga att människan skapades i (ordet kan både översättas till och i) Guds avbild till – för att bli – lik Gud. Likheten betyder att Guds egenskaper skulle bli synliga genom människan.

Likhet med Gud (jag vill nämna 4 punkter, delvis hämtat från en bibelkommentar)

  1. Mentalt – vi kan resonera, planera och välja.
  2. Moraliskt – Adam och Eva skapades i rättfärdighet och oskuld – en återspegling av Guds helighet. Människan är också skapad med ett samvete. (Att “sam-veta” med Gud).
  3. Andligt – människan är skapad med en ande för att ha gemenskap med Gud.
  4. Socialt – vi är skapade för gemenskap med varandra – en återspegling av Guds trefaldiga natur.

1Mos 2:7 Och HERREN Gud formade [yatsar – forma, skapa – som en krukmakare formar leran] människan av stoft [aphar] från jorden och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande själ.

Stoft [aphar betyder jord, stoft, damm] – ämnen som finns i jorden, finns i våra kroppar. (Människans materiella värde var 37:50, sa Janne när vi hade Bibeläventyret i skolor. Med inflation något mer idag).

Syndafall och arvsynd

Människan sattes att råda [(KJ) have dominion] över skapelsen men föll i synd och uteslöt Gud i sitt rådande. Därför ser världen ut som den gör. Synden drabbade hela skapelsen men med en förhoppning och löfte om befrielse (Rom 8:19-22).

Synden har påverkat allt: mentalt, moraliskt, andligt och socialt och förstört avbilden. Adam och Eva drevs ut ur paradiset på grund av synden. Hela mänskligheten är därefter ett fallet släkte, ett tillstånd som vi brukar kalla ”arvsynd”. Beviset på att alla är syndare är att alla dör – även små barn.

Rom 5:12  Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat.13  Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns. 14  Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse sådan som Adams, han som är en förebild till den som skulle komma. [Varför härskade döden? På grund av arvsynden efter Adam och Eva]

Rom 7:18  Ty jag vet att i mig, det vill säga i mitt kött, bor inte något gott. Viljan finns hos mig, men att göra det goda förmår jag inte. [här var Paulus frälst/pånyttfödd men han försökte leva heligt i egen kraft – det var omöjligt]

Rom 3:23  Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, 24  och de (på Jesus troende) står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem.
(SFB 2015) de förklaras rättfärdiga som en gåva, av hans nåd, därför att de är friköpta av Kristus Jesus.

Arvsynden är vår fallna natur och dess sinnelag

Vi ärver inte helighet eller härlighet från Adam. Vi ärver en fallen natur (försvagad natur). Jag vill ta upp det eftersom det finns kristna som förnekar arvsynden. Den kallas också köttets natur, den onda naturen eller syndanaturen(olika bibelöversättningar).

Rom 8:6  Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. 7  Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. 8  De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

Här kanske någon tänker: men Jesus sa att barnen tillhör Guds rike!? Hur stämmer det med arvsynden?
Mark 10:14 Jesus sa: “Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty Guds rike tillhör sådana,

Inte konstigt alls. Spädbarnet är en oskyldig liten människa som inte kan ta egna beslut eller ta ansvar för sitt liv. Det kan varken göra ont eller gott. Judarna har en fest, Bar mitzvah (pojkar) /Bat mitzva (flickor) vid 13 års ålder. Då anser man att barnen är tillräckligt stora för att ta egna beslut när det gäller tro och andlighet – de är religiöst myndiga”. Mognad sker olika hos barn och även om vi inte sätter en specifik ålder, är det värt att notera.

Vi föds med en natur som gör att vi alla kommer att synda (barnet kommer att synda). Förr sa man: ”vi är födda med en tvingande böjelse för det onda”. Jesus sa:
Matt 15:19  Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser.

Hur kom det onda in i hjärtat? Utifrån? Ja, Satan och mörkrets makter påverkar utifrån men det finns en natur inom oss som visar sig och kan visa sig i tidig ålder. ”Ingen behöver lära oss att synda” – det är sant.

Vi har ansvar för våra handlingar och liv inför Gud. Vi har fått ett samvete som fungerar som en kompass om vad som är rätt och fel – men det andligt goda är vi oförmögna till. Vi kan leva som ”vanliga medborgare” och följa samvetet någorlunda. Vi kan också orena, döva, tysta och till och med brännmärka samvetet (1Tim 4:2). Det sista betyder att man inte längre känner samvetet som kunde vara till räddning, utan man förhärdar sig. Samvetet är ”som bortbränt”.

Vad betyder orden i Predikaren?
Pred 3:11 …Också evigheten har han (Gud) lagt i människornas hjärtan…
Har vi inte en liten “gudagnista” ändå?
-Nej, det betyder att vi är skapade med en ande (det stöder tron att människan är en “evighetsvarelse”)
-anden ger en medvetenhet om evigheten, om Gud, om en andlig verklighet.
-det är ett inre tomrum som gör att vi söker mening, identitet, bekräftelse, vi försöker fylla tomrummet på olika sätt… jagar efter något. Men bara Jesus/Gud kan fylla tomrummet och ge liv.

Vår vän Solveig Henriksen har en bra bild på bibelversen: Gud har gett människan en ande till skillnad mot djuren. Men det är som en kontakt utan ström. Man måste sätta i kontakten i eluttaget för att få ström. Likadant måste vi bli födda på nytt för att få liv.

Ef 2:1 Också er har Gud gjort levande, ni som var döda [andligt döda] genom era överträdelser och synder. 2 Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde [satan], den ande som nu är verksam i olydnadens söner [söner/döttrar (barn)]. 3  Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens [orge] barn, vi liksom de andra. [här beskrivs den fallna naturen – det står inte att vi var heliga ”av naturen”]

Ordet vrede [orge] betyder ”evig, pågående vrede”. Det syftar på Guds vrede över synden.

Joh 3:36  Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede [orge] blir kvar över honom.” [att förkasta Jesus får allvarliga konsekvenser – men Gud erbjuder alla förlåtelse och frälsning. Det är Evangeliets goda nyheter!

Rom 5:8  Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. [Läs Jes 53 om våra synder, våra skulder, överträdelser, missgärningar… Hur Jesus blev behandlad: föraktad, förkastad, sedd som värdelös, hånad, plågad, misshandlad, dödad… Så står det i vers 6: ”all vår skuld lade Herren på honom (Jesus)”]

Det är först efter pånyttfödelsen som vi kan göra Guds vilja. Beviset för att vi är Jesu efterföljare är att vi vill lyda Guds bud. Den helige Ande inspirerar och hjälper, verkar i vilja och gärning (Fil 2:13) och helgar till befrielse. Vad är det som gör att en kristen inte vill leva i synd eller gå emot Gud? Det är inte den fallna naturen (den är fiendskap mot Gud). Det är Guds Andes påverkan.

Helgelsen

När Jesus frälser en människa börjar han återställa den ursprungliga avbilden. Det kallas helgelse. På den vägen – i den livslånga processen – kan vi ha kommit olika långt. Helgelse betyder också renad och avskild [till helig tjänst för Gud].

Vi lever med den fallna naturen men den ska inte driva oss eller ha makt över oss, säger Guds ord. Vi ska drivas av Guds Ande som nu bor i vår ande.

Rom 6:6  Vi vet att vår gamla människa [syndanaturen, köttet] har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt [katargeo – arbetslös, kraftlös], så att vi inte längre är slavar under synden [Syndanaturen är inte vår “arbetsgivare” eller “slavdrivare” längre. Jesus bryter syndens makt!].

Rom 8:13 Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. [Hur dödar vi kroppens gärningar? Om vi faller i synd bekänner vi, tar emot förlåtelse och vänder oss bort från synden. Vi väljer att följa Guds vilja]

Jesus är Guds sanna avbild! Han är unik. Jesus visade hur Gud är och han levde ett syndfritt liv som människa.

2Kor 4:4  Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet – han som är Guds avbild.

Ängeln Gabriel sa till Maria:
Luk 1:35 …”Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son.

Jesus blev avlad som det heter, genom den helige Ande. Gud är bokstavligen hans Far, i rakt nedstigande led. Bara han. Han blev inte Guds Son – han är Sonen/Gud av evighet. När Jesus kallade Gud ”min Fader” innebar det för judarna att Jesus jämställde sig med Gud. Och det var sant.

Vi är inte ”gudar” eller ”gudomliga”. Vi blir inte ”kristusar” när vi kallar Gud ”vår Far”. Det gör vi frimodigt därför att vi äri Kristus”, vi tillhör honom och han bor i oss. Enbart på grund av Jesus, kan vi kalla Gud ”vår Far”.

Hur ska vi förstå Ps 82:6?
Ps 82:6  Jag har sagt att ni är gudar, att ni alla är den Högstes söner. 7  Men ni kommer att dö som människor dör och falla som alla furstar faller.”

Svaret är att domarna kallades ibland ”gudar” på den tiden, därför att de hade makt att ta beslut över liv och död. Men de var vanliga människor. Vi minns kanske också att Gud sa att ”Mose skulle vara som Arons Gud”. Detta därför att Mose skulle lägga orden i Arons mun, som Gud hade talat och befallt till Mose. De var vanliga människor.

Ef 4:22  Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som går under, bedragen av sina begär, [den gamla människan går inte att helga eller förbättra] 23 och ni förnyas nu till ande och sinne. 24  Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud [vi får Guds avbild tillbaka], i sann rättfärdighet och helighet. [det är Jesu rättfärdighet och helighet]

Kol 3:9  …Ni har ju klätt av er den gamla människan med hennes gärningar 10  och klätt er i den nya människan, som förnyas [står i pågående form] till rätt kunskap och blir en avbild av sin Skapare. [Det är helgelse – vi är inte framme men det pågår ett återupprättande av Guds avbild i alla oss som tror]

Gal 2:19Jag är korsfäst med Kristus, 20  och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig.

Det finns de som säger att det bara är en liten del som måste dö ner eller korsfästas. Man bygger församlingar med ”våra styrkor”: gåvor, talanger, intellekt, goda gärningar, företagsamhet…”. Men Paulus skrev: Jag är korsfäst med Kristus. Inte: ”min självupptagenhet är korsfäst med Kristus” eller ”mina synder är korsfästa…”. Nej, hela mitt liv är korsfäst med Kristus. Anden får påverka hela mitt liv. Det är sann överlåtelse. Det är korsets sanna budskap.

Allt måste “gå genom korset”, allt ska överlåtas och läggas ner. Det som Gud sen väcker till nytt liv är renat och helgat åt honom – och kan förhärliga Jesu namn.

Vi vill gärna få det till att vi är godare än vad vi är. Vi har bara lite synd… vi behöver bara Gud lite mer i våra liv. Jag tror inte att vi vinner på att ge en förskönad bild av oss människor. Jag tror att desto mer vi inser hur illa det är ställt med oss inför Gud som är helig och fullkomlig i allt – desto större blir nåden han ger. Desto mer förstår vi Guds utgivande kärlek och barmhärtighet till oss.

Rom 8:14  Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner [(döttrar) Guds barn]. 15  Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: “Abba! Fader!

”Barnaskapets Ande”

Jag har alltid predikat och kommer att fortsätta predika att alla är skapade och har fått livsande av Gud (1Mos 1-2). Alla är ämnade att tillhöra och leva för Gud. Men alla är inte Guds barn, för Guds barn blir man genom tron på Jesus Kristus. Det är att gå från död till liv. Vi blir Guds barn genom pånyttfödelsen för barnaskapet handlar om relation och det andliga livet.

Lewi Pethrus lärde att alla är Guds barn, utifrån strävan att nå ut i evangelisation. Vi hörde en del om det förra gången av vår vän Sigvard Svärd. Liknelsen om ”den förlorade sonen” i Luk 15 tas som exempel. Det kan möjligen användas så i vittnesbörd men jag menar att det blir missvisande utifrån bibelordet och kräver förtydligande. Jag går emot Lewi Pethrus här. Sönerna i liknelsen beskriver däremot på ett helt suveränt sätt, två ganska vanliga livsvägar bland Guds folk.

Samtidigt vill jag stryka under att vi är helt överens med Sigvard (och Lewi Pethrus) om det frälsningsavgörande som gäller omvändelse, pånyttfödelse, tro, vem Jesus är osv.

Gal 3:26  Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus.

Jesus talade vid ett tillfälle till en grupp judar som sa att de var Guds barn, eftersom de härstammar från Abraham.

Joh 8:42  Jesus svarade: “Vore Gud er Fader, skulle ni älska mig, eftersom jag har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig. 43  Varför förstår ni inte vad jag säger? Därför att ni inte kan lyssna till mitt ord. 44  Ni har djävulen till er fader. Och vad er fader har begär till, det vill ni göra. [Djävulen vill stjäla, slakta och förgöra och det var vad de ville: de ville döda Jesus. De tillhörde Guds utvalda folk, de var judar av härstamning men de saknade tron och var andligt döda]

Johannes beskriver det:
Joh 1:11  Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. 12  Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.

Rom 9:8  Det vill säga: Guds barn är inte de som är barn genom naturlig härkomst, men löftets barn räknas som hans efterkommande [löftets barn är trons barn både i Gamla och Nya förbundet].

1Joh 3:1  Se, vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn, och det är vi också. Världen känner oss inte, därför att den inte har lärt känna honom.
3:10   På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta
[(KJ) inte praktiserar rättfärdighet], är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder (och syster). [det är naturligt att vi älskar våra trossyskon]

Hur vi lever visar alltså vem vi tillhör, vem vi påverkas av och vart vi är på väg.

Adoption

Det syns inte i svenska Biblar men ordet ”adoption” finns i grundtexten. Vi blir Guds barn genom adoption. Vi kanske kan kalla det “en gudomlig adoption”.

Grekiska ordet för ”barnaskapet” – uihothesia – betyder adoption, ”att insätta någon som son eller dotter – som den inte tillhör naturligt – och får samma rättigheter som äkta barn”. Det innebär att formellt och lagligt förklara att någon som inte är ens eget barn hädanefter ska behandlas och vårdas som sitt eget barn, inklusive fullständiga arvsrättigheter.

Paulus skrev om det judiska folket, Guds utvalda folk:
Rom 9:4  De är israeliter, de har barnaskapet [uihothesia – dem tillhör adoptionen /de hör till adoptionen – (KJ) to whom pertaineth the adoption]…

Israels folk utvaldes och adopterades som Guds folk.
När det gäller oss:
Ef 3:4  När ni läser detta, kan ni förstå vilken insikt jag har i Kristi hemlighet.
…6  Den innebär att hedningarna i Kristus Jesus och genom hans evangelium är våra medarvingar
[medarvingar till frälsta/pånyttfödda judarna] och tillhör samma kropp som vi [Kristi kropp] och har del i samma löfte.

Ordet ”adoption” [Grek. uihothesia] finns i 5 bibelverser i NT:

Rom 9:4 (läste vi innan)

Ef 1:5  I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn [uihothesia: tas upp /förutbestämts till adoption – (KJ) the adoption of children], enligt sin vilja och sitt beslut,

Rom 8:15  Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande [uihothesia: adoptionens Ande – (KJ) the Spirit of adoption], i vilken vi ropar: “Abba! Fader!”

Gal 4:4  Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, 5  för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners (och döttrars) rätt [uihothesia: rätten som adopterade söner och döttrar – (KJ) receive the adoption of sons].

Rom 8:16  Anden själv vittnar (tillsammans) med vår ande att vi är Guds barn. [gäller de som är pånyttfödda genom tro och har fått Guds Ande] 17  Men är vi barn är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom (här i tiden), för att också bli förhärligade med honom.
…22  Vi vet att hela skapelsen ännu samfällt suckar och våndas. 23  Och inte bara den, utan också vi som har fått Anden som förstlingsfrukt, också vi suckar inom oss och väntar på barnaskapet [uihothesia: väntar på adoptionen (den slutliga, fullständiga) – (KJ) waiting for the adoption], vår kropps förlossning.

Adoption på NT:s tid kan beskrivas i 3 punkter – jag vill jämföra med den andliga adoptionen:

(1) Den medförde en total brytning med den gamla familjen och en ny familjerelation med alla dess rättigheter, privilegier och skyldigheter. Den adopterade personen fick alla rättigheter för en helt legitim son i sin nya familj. I bokstavlig mening och på det mest bindande lagliga sättet fick han en ny far.

Bibeln: Kol 1:13  Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. [vi byter andligt rike och andlig tillhörighet]

(2) Den adopterade sonen blev arvinge till sin nya fars egendom. Oavsett hur många andra barn det fanns var han medarvtagare med dem.

Bibeln: Rom 8:17  Men är vi barn är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar,..

(3) Den adopterades gamla liv raderades helt. Alla skulder och förpliktelser upphävdes lagligen. Den adopterade sonen (dottern) betraktades enligt lagen som en ny person.

Bibeln: Kol 1:14  I honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder.
2Kor 5:17  Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.

Kort sammanfattning:
-Jesus är Guds Son av evighet. Han är Son – bokstavligt – i rakt nedstigande led.
-Jesus är unik och hans namn är över alla andra namn. Han sa själv:
Joh 3:31  Den som kommer ovanifrån är över alla [Jesus]. Den som kommer från jorden är av jorden [människan (hebr. adam)], och av jorden talar han. Den som kommer från himlen är över alla.
-Jesus är Guds avbild.
-Han är Medlaren mellan människa och Gud – sann Gud och sann människa.

-alla människor är skapade av Gud och har fått livsande av honom, som uppehåller allt.
-vi är adopterade söner och döttrar och räknas som äkta barn i tron på Jesus Kristus/Messias.

1Joh 3:2 Mina älskade, vi är nu Guds barn [han skriver till de troende], och vad vi skall bli är ännu inte uppenbarat. Men vi vet att när han uppenbaras [Grek. phaneroo – visar sig öppet, manifesterar sig, träder fram synligt (inte hemligt!)], kommer vi att bli lika honom, ty får vi se honom sådan han är.

Amen

This entry was posted in BIBLE STUDY. Bookmark the permalink.