Ge oss ödmjuka hjärtan

Ge oss ödmjuka hjärtan

Predikan Elvor Ohlin
Parousia Mission
2024-05-12

Centrum för ett ödmjukt hjärta är naturligtvis Jesus Kristus /Messias.
Matt 11:28  Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. 29  Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. 30  Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.” 

Vi kanske har en bild av att den som är ödmjuk aldrig blir arg eller höjer rösten, utan alltid är lugn och diplomatisk. Men det kan vara falsk ödmjukhet och t o m feghet. En del av oss har istället svårt för att tiga och får be till Gud:

Ps 141:3  HERRE, sätt en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr. 

I vilket fall ska vi inte gå i ok med den här världens Agenda, som går emot bibelordet och “kallar det onda gott och det goda ont”. Vi ska inte vara rädda för att bli impopulära och få ”en tönt-stämpel”, när vi står upp för Guds ords sanning och rättfärdighet. Jesus var mycket upprörd över orättfärdighet och hyckleri när han rensade templet och det hände ett par gånger. Världens ande hade förts in i Guds tempel med allt vad det innebär.

Mark 11:15  De kom till Jerusalem, och Jesus gick in på tempelplatsen och började driva ut dem som sålde och köpte. Han slog omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, 16  och han tillät inte att man bar på något över tempelplatsen. 17  Han undervisade dem och sade: “Är det inte skrivet: Mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk? Men ni har gjort det till ett rövarnäste.” [Jesus var lika ödmjuk i hjärtat här som i Matt 11. Här uttrycker han helig vrede.]

Jesus citerade profetian i:
Jer 7:11 (1917 års översättn.)  Hållen I det då för en rövarkula, detta hus, som är uppkallat efter mitt namn? Ja, sannerligen, också jag anser det så, säger HERREN. 

Guds tempel hade i princip gjorts till ett vinstdrivande företag och var fullt av orättfärdighet och girighet, ockult andlighet och mycket annat.

När vi läser om Jesu ok kan vi dra slutsatsen att en del som lärs ut inte kommer från Gud.
Lagok och lagiskhet kan yttra sig på många sätt: Som när det läggs krav att ”ni måste ut, ni måste vittna”. Evangelister (oftast) som bildligt talat försöker sparka ut kristna ur kyrkan, fast medlemmarna är ”där ute” hela veckan! Det kan felaktigt uppfattas som att bönerna där hemma och de personliga samtalen om tron, inte har något värde om det inte sker utifrån en kyrkas verksamhet. En verksamhet som måste kunna räknas i siffror och antal och synas(?) (… säger Rick Warren och andra falska lärare, för det som Gud gör i det fördolda räknas inte).
”…du måste engagera dig i församlingen och du måste förbinda dig att betala tionde”.
Lagok, för att man saknar förmåga att förklara hur man tar på sig Jesu ok.
Eller när Jesus bara ses som ett exempel som vi ska efterlikna: ”…du ska gå ut och göra mirakler, precis som Jesus”.
Många ungdomar vittnar om förkastelse och skuldkänslor när det inte fungerar. Det fungerar inte för att vi inte kan styra Gud eller försöka tvinga Gud att göra under.
Vi måste ingenting! Du måste ingenting!

Bibelns mening med ödmjukhet är att föra oss in i rätt relation med Gud och med varandra. Guds vilja uppfylls inte genom att vi gör en massa saker för Gud. Den uppfylls genom att Jesus får ge oss ödmjuka hjärtan genom den Helige Ande, så att han kan verka genom oss. Det avgörande är vårt förhållande till JESUS och hans påverkan på våra liv.

Ödmjukhet i Bibeln står som motsats till högmod (och stolthet).
Ords 18:12  Hjärtats högmod går före fall, ödmjukhet föregår ära. 

Synden är orsak till högmod: själviskhet, självtillräcklighet, självupphöjelse, upproriskhet och trots mot Gud. Att likställa sig med Gud eller att förneka sin Skapare. Högmod och stolthet går tillsammans och leder till övermod.

Ps 10:2  Genom ogudaktigas övermod måste den nödställde lida. Låt dem fångas i de onda planer de tänkt ut. 3  Ty den ogudaktige skryter över sina själviska begär, den girige välsignar han och föraktar HERREN. 4  I sitt högmod söker den ogudaktige inte Gud, i alla hans tankar finns ej plats för Gud. 

Det är inför Gud vi ska ödmjuka oss. Ödmjukhet är att böja sig under Guds vilja, att underkasta sig Guds vägar, Guds ledning och Guds ord. Hur är det möjligt utan tvång?
Jag vill nog säga så här:
Ödmjukhet är Guds påverkan på oss och vårt gensvar till hans kärlek i Jesus Kristus och hans fostran i kärlek.

Det vanligaste hebreiska ordet för ödmjuk är Anav – det betyder också att vara nedböjd, svag och behövande.
Det motsvarande grekiska ordet för ödmjuk är Tapeinos – det betyder också förödmjukad (under omständigheter), lågt liggande och av låg rang.
-Både anav och tapeinos [tapeinofrosune – ödmjukhet] betyder lidande.
-Både anav och tapeinos betyder att vara böjd och ringa (i position).

Ords 16:18  Stolthet går före undergång och högmod går före fall. 19  Bättre vara ödmjuk bland de ringa än dela byte med de stolta. [Här krävs ju helt klart en förändring i vårt sinne, för att inte följa det som är för ögonen: bytet, vinsten, människors acceptans osv.] 20  Den som ger akt på ordet finner det goda, lycklig är den som förtröstar på HERREN. [(KJ) har sin förtröstan i HERREN]

Det är en trygghet att kunna lita på någon som aldrig sviker. Den tryggheten som du har i Herren, den märker andra. Den lyser igenom och kan väcka avund på din gudstro.

Det är intressant att läsa om ödmjukhet historiskt:
”Den antika världen såg på ödmjukhet som en sak att förakta… Tapeinos användes uteslutande på ett hånfullt sätt, oftast om en slav. Nedvärderande.

John Wesley konstaterade att “varken romarna eller grekerna hade ett ord för ödmjukhet.” Själva konceptet var så främmande och avskyvärt för deras sätt att tänka att de inte hade någon term för att beskriva det. När hedniska författare under de första århundradena av kristendomen lånade termen (tapeinophrosune), använde de det alltid nedsättande – ofta av kristna – eftersom ödmjukhet för dem var en ynklig svaghet.”

Man kan läsa vidare: Den underliggande betydelsen av det hebreiska ordet för ödmjuk är en beskrivning av en person som är drabbad eller har upplevt lidande. (slut citat)

Det grekiska ordet för ödmjuk [tapeinos] har alltså sitt ursprung i Bibeln. Hebreiskans Anav uttrycker det önskade moraliska och andliga resultatet av lidande.

4Mos 12:3  Mose var en mycket ödmjuk [anav] man, mer än någon annan människa på jorden. [(1917) Mose var mycket saktmodig…]

Mose hade blivit ödmjuk genom lidande. Gud använde lidandet för att böja Mose. Både självförvållat lidande och utan orsak, kan vi tillägga. Mose hade ju en bakgrund som inte enbart var positiv och som tvingade honom på flykt. Innan han dödade egyptiern för att försvara sin landsman var han ”undervisad i egyptiernas hela visdom, mäktig i ord och gärningar” (Apg 7:22) med den här världens mått. När Gud kallade Mose till tjänst 40 år senare svarade han: ”Vem är jag? …jag har en trög tunga… Herre, jag ber dig: Sänd ditt budskap med vilken annan du vill.”
”Den tröga tungan” var inget problem för Gud men hans falska ödmjukhet väckte Guds vrede.

Mose lärde sig att gå till Gud med allt och han litade på att Gud skulle strida för sitt verk. När vi söker Jesus i ödmjukhet, är han alltid där för att hjälpa.

Ps 10:17  Du, HERRE, hör de förtrycktas [anav – ödmjukas] längtan, du ger deras hjärtan mod, du vänder ditt öra till dem.. 

Ödmjukhet handlar därför om att vi inser och erkänner vår egen hjälplöshet och beroende – och samtidigt erkänner Guds suveränitet. För det stannar inte med insikten om oss själva. ”Jaget” måste underordna sig Jesus, den gode herden.
-vi går till Gud när vi misslyckas och vi bekänner när vi syndar.
-vi går till Gud för att söka hans vilja.
-vi visar vår tillit genom att gå till JESUS med allt.

Vi läser om Jakobs förvandling, han som hade satt upp villkor och kämpat med Gud. Han vann seger när ”han grät och bad om nåd” (Hos 12:4).
1Mos 32:10  Jag är inte värdig all den nåd och trofasthet som du har visat din tjänare. När jag gick över denna Jordan hade jag inte mer än min stav, och nu har jag blivit två skaror. 

Guds fostran hade gett resultat! Herrens ängel [Jesus] måste slå Jakob på höften – där han var som starkast – för att han skulle ödmjukas och kunna ta emot Guds nåd och välsignelse.

Vi läser om Davids ödmjukhet. Han förstod att allt berodde på Guds nåd.
1Krön 29:13  Så tackar vi dig nu, vår Gud, och lovar ditt härliga namn. 14  Ty vad är väl jag, och vad är mitt folk, att vi själva skulle förmå att ge sådana frivilliga gåvor? Nej, från dig kommer allt, och ur din hand har vi gett det åt dig. [Guds oförtjänta gåvor. Nåd är Guds kraft att göra hans vilja.]

Här beskrivs när människor lever i uppror mot Guds ord:
Ps 107:10  De satt i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor, 11  ty de hade varit upproriska mot Guds ord och föraktat den Högstes råd. 12  Han ödmjukade [böjde ned] deras hjärtan genom lidande, de kom på fall [(Hebr) de snubblade och föll] och hade ingen hjälpare. [Gud låter oss bli hjälplösa] 13  Men de ropade till HERREN i sin nöd och han frälste dem ur deras trångmål. 14  Han förde dem ut ur mörker och dödsskugga, han slet sönder deras bojor. 15  Må de tacka HERREN för hans nåd, för hans underbara gärningar mot människors barn, 

Vi har ett annat drastiskt exempel i Nebukadnessar, när Gud grep in mot hans högmod. Guds profet Daniel fick uttyda hans profetiska dröm: ett stort, väldigt och vackert träd som syntes över hela jorden – en bild på hans världsrike Babylon.
Dan 4:10  Vidare såg jag i den syn jag hade på min bädd, hur en helig väktare steg ner från himlen. 11  Han ropade med hög röst och sade: Hugg ner trädet och hugg av grenarna, riv bort lövverket och strö ut frukten, så att djuren som ligger under trädet flyr sin väg och fåglarna flyger bort från grenarna. 12  Men stubben med rötterna skall lämnas kvar i jorden bland markens gräs, bunden med kedjor av järn och koppar. Av himlens dagg skall den fuktas och ha sin del med djuren bland markens örter. 13  Hans hjärta skall förvandlas så att det inte mer är en människas hjärta, och ett djurs hjärta skall ges åt honom. Sju tider skall gå fram över honom. [14 år]
…23  Men att det gavs befallning om att trädets stubbe med rötterna skulle lämnas kvar, det betyder att du skall få tillbaka ditt rike när du har besinnat att det är himlen som har makten. 

Ett år senare uppfylldes drömmen när Nebukadnessar gick omkring på taket på sitt palats i Babel och ropade ut: “Se, detta är det stora Babel som jag har byggt upp till ett kungavälde genom min krafts styrka, min härlighet till ära!”  Nebukadnessar hade erkänt Guds existens men han hade inte ödmjukat sig inför Gud.

Dan 4:31  Men när den tiden hade gått lyfte jag, Nebukadnessar, upp mina ögon till himlen och fick tillbaka mitt förstånd. Då lovade jag den Högste, jag prisade och ärade honom som lever i evighet. Hans välde är ett evigt välde, hans rike varar från släkte till släkte. 32  Alla som bor på jorden räknas för intet, han gör vad han vill med himlens här och med dem som bor på jorden. Ingen kan stå emot hans hand eller säga till honom: “Vad är det du gör?” 33  Vid samma tid återfick jag mitt förstånd och jag fick tillbaka min härlighet och glans, mitt rike och min ära. Mina rådsherrar och stormän sökte upp mig, och jag blev på nytt insatt i mitt rike och fick ännu större makt. 34  Nu prisar, upphöjer och ärar jag, Nebukadnessar, himmelens Konung, ty alla hans gärningar är sanning och hans vägar rätta, och han kan ödmjuka dem som vandrar i högmod. 
Vilken ”resa” han fick göra… Nebukadnessar hade insett att Gud är Gud och nu var han villig att ödmjuka sig och ge Gud äran. Vi kan med facit i hand säga att det var korsets verk till frälsning och befrielse från högmod och undergång. Gud förödmjukade hans högmod – men mötte sen med sin nåd. Det bästa är om vi själva väljer att ödmjuka oss inför Herren

Jak 4:10  Ödmjuka er [KJ ödmjuka er själva] alltså inför Herren, så skall han upphöja er. 

När vi accepterar Guds väg och böjer oss för den, kommer han att gottgöra och upprätta. När Gud gottgör då gör han det i överflöd, av bara nåd. Ödmjukhet går tillsammans med gudsfruktan och den lönar Gud.

Ords 22:4  Lön för ödmjukhet och HERRENS fruktan, är rikedom, ära och liv. [Det handlar inte om pengar och makt eller att bli ärad av människor. Sann rikedom är andlig: att lära känna Jesus och få det eviga livet.]
Kol 2:3  I honom är vishetens och kunskapens alla skatter gömda. 
Ps 149:4  Ty HERREN gläds över sitt folk, han smyckar de ödmjuka med frälsning. 
Matt 5:5  Saliga
[överlyckliga] är de ödmjuka, de skall ärva jorden. 

I förhållande till varandra ska vi ikläda oss ödmjukhet, alltså “inget som vi har naturligt”.

1Petr 5:5  …Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra. Ty Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd. 6  Ödmjuka er alltså under Guds mäktiga hand, så skall han upphöja er när hans tid är inne. 7  Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er. 
Rom 12:16  Lev i endräkt med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det som är ringa. Var inte självkloka. 

Ödmjukhet handlar om hjärtats inställning, inte om fasad och yta i ett visst beteende. Att vara ödmjuk i hjärtat betyder att vår strävan är att förstå Guds ord och att lyda Gud. Man kan ha en hög ställning i samhället och ändå ha ett böjt och ödmjukt sinne.
-vi söker Guds vilja för att vi vill lyda.
-vi vill förändras av Guds Ande så att vi kan leva helt för Jesus.
Ödmjukhet visar sig i att vi underordnar oss Guds ord. Vi älskar Bibeln.
All vägran att lyda Gud kommer ur högmod och stolthet. Alltså när man har kännedom om Guds vilja men ändå inte lyder.

Tapeinos [ödmjukhet] “representerar en persons korrekta uppskattning av sig själv i förhållande till Gud och till andra”. Ordet finns inte med i den här versen men den beskriver ändå just det:
Rom 12:3  Ty i kraft av den nåd som jag har fått säger jag till var och en bland er: ha inte högre tankar om er själva än ni bör ha utan tänk förståndigt, efter det mått av tro som Gud har tilldelat var och en. 

Det måste betyda att vi förstår att allt från Gud är av nåd och att vi är satta att tjäna varandra med den utrustning av nåd som vi har fått. Gud vill befria oss från den här världens måttstock: som brukar vara pengar, makt och status. När världens ande tas in i Guds församling kommer högmod in. Människor tar sig höga positioner som anses glamorösa. Många går in under deras ”auktoritet” för att räknas till ”eliten” och få del av “upphöjelsen”. Andra tror felaktigt att det är ”ödmjukt” att underkasta sig sådana ledare. Där passar bibelordet in:
1Kor 7:23  Ni har blivit köpta och priset är betalt. Var inte slavar under människor. 

Istället för att böja sig och ödmjuka sig, upphöjer sådana ledare sig själva och leder på en väg förbi korset. Där korsets verk saknas, där saknas ödmjukhet. Jesus sa:

Luk 14:11  Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig (själv) skall bli upphöjd.”

Den upprättelsen kan bara Gud ge. Därför vet vi att det är värt att acceptera Guds fostran och gå korsets väg. Jag tänker ofta att Jesus tillåter motgångar för att jag ska be och ödmjuka mig inför honom, så att han kan möta med sin nåd, för han vill göra gott. Därför ska vi också be om ett ödmjukt hjärta, en ödmjuk ande.

Jes 57:15  Ty så säger den höge och upphöjde, han som tronar till evig tid och heter “den Helige”: Jag bor i det höga och heliga men också hos den som är förkrossad och har en ödmjuk ande, för att ge liv åt de ödmjukas ande, för att ge liv åt de förkrossades hjärtan. 

Det kommer en slutpunkt och ett domslut, en räkenskapens dag, när Jesus kommer tillbaka.

Ps 76:9 Från himlen låter du din dom höras. Jorden förskräckes och blir stilla 10 när Gud står upp till doms för att frälsa alla ödmjuka på jorden. Sela. 
“Sela” betyder stanna upp och tänk på det.

This entry was posted in BIBLE STUDY. Bookmark the permalink.