Av Jakob Prasch
Jakob Prasch Messiansk Jude
Det finns stora motsättningar idag inom kyrkan när det gäller Judarnas sanna identitet. Vilka är de fysiska avkomlingarna till Israels 12 stammar? Och var är kyrkan i allt detta? Har Gud förskjutit Israel för evigt och nu valt den hedniska kyrkan istället? Är de sekulariserade medborgarna i det moderna Israel idag Guds utvalda folk? Det här är heta ämnen som diskuteras idag bland de troende.
Låt oss då börja med att titta på 2 skriftställen som talar om hedningarna. Ett finner vi i Rom 11:25 från ett frälsningperspektiv och han säger att hedningarnas tid kommer att få ett slut. Jesus ser från ett nationellt perspektiv här.
Luk 21:24 De skall falla för svärdsegg och föras bort som fångar till alla hednafolk. Jerusalem kommer att trampas ner av hedningarna, tills hedningarnas tider är fullbordade.
Guds plan med judarna är lite fördolt och de är hela tiden i bakgrunden men det har alltid funnits individuella judar som har trott, så det slutade inte upp helt plötsligt en dag. Gud sa inte: Nej nu har jag fått nog, så jag går till hedningarna istället.
Det började i Apg 10 i Korneli hus då de första hedningarna kom till tro. Vi såg sedan Paulus och Barnabas tjänst i Apg 13. Vi ser att detta är progressivt och händer inte på en enda dag som: idag judarna men imorgon hedningarna. Nej det handlar om en övergångstid och exakt likadant kommer det att bli när Gud vänder sin nåd från hedningarna tillbaka till judarna.
Jesaja profeterar om ett 1000 -årsrike när Messias är tillbaka igen. Den tidiga kyrkan var helt pre-millenial och hela NT profeterar om att Jesus kommer tillbaka i en tid då Gud återigen vänder sin nåd till Israel. Hans förhärdande av Israel är bara temporärt och delvis. Han sa till Israel: Jag har kallat er men ni bröt mitt förbund, Jag sände er Jeremia men ni satte honom i fängelse, Jag sände er Jesaja men honom sågade ni itu.
Jag sände er rättfärdighetens förkunnare som konung Josia, Hiskia och Esra och Nehemja, men ni glömde dessa väckelser. Ni bröt alla mitt förbund så jag sände er min Son Messias och ni förkastade även honom. Så jag kommer att vända mig till hedningarna. Men Paulus undervisar att det kommer att komma en tid då allt kommer att skifta om igen. Så vi har nu hedningarna och så har vi judarna. Men vilka är då judarna?
Det finns 5 löften till Abraham i 1 Mos 12 och Paulus beskriver en äkta Jude i Rom 2:29 där han har en liten hebreisk ordlek.
Rom 2:29 Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. En sådan får sitt beröm (pris) inte av människor utan av Gud.
Ordet pris här är en ordlek, för ordet jude kommer av stammen Juda (Yehudah) vars rot betyder: Den som prisar Gud. Paulus menar att hans pris är inte från någon människa. Det är en lek med ord här på ordet jude som betyder – den som prisar Gud från namnet Juda stam.
Men hedningarna omdefinierar ordet judar
Den populära tolkningen idag av det som kallas judar är de som i stort sett växte fram ifrån den Babyloniska fångenskapen. Från början så var alla kallade för israeler, men nu så har ordet jude fått innebörden att det är alla som härstammar från Abraham, Isak och Jakob. Men denna tolkning har i huvudsak hedningar och inte judarna själva.
Det ser vi i evangelierna i Mark 15:32 där han av judarna kallas Israels kung.
Mark 15:32 Messias, Israels konung, han borde nu stiga ner från korset, så att vi får se det och tro!” Också de som var korsfästa tillsammans med honom smädade honom.
Men om du går till samma kapitel 2:a versen kallas han judarnas konung av romarna. För judarna själva så var det israeliter.
Mark 15:2 Pilatus frågade honom: “Är du judarnas konung?” Jesus svarade: “Du säger det själv.”
Själva tanken till den popular termen jude var någonting som utvecklades under och efter den Babyloniska fångenskapen. Vi har en geografisk definition på invånarna i Sydriket Juda rike enligt 2 Konungaboken 16.
Ordet jude fick efter den Babyloniska fångenskapen innebörden att man härstammade från Sydriket. Men från början så kallades de israeliter och härstammade från hebréer. En Israelit var en som härstammade från Jakob som brottades med Gud och det visar lite på den judiska karaktären. Det judiska folket brottas med Gud som Jakob brottades med Gud. Rabbinerna kallar detta förthe “Metatrone.” Vi troende vet att detta var en GT -manifestation av Messias.
Kom ihåg att Jakob brottades hela natten med ängeln tills han fick se hans ansikte. Natten är en bild på den stora vedermödan. Väktare, väktare, vad lider natten? Natten kommer då ingen kan verka. Jakob brottades med Gud under hela natten. De otroende israelerna kommer att brottas med Gud under hela vedermödan tills de känner igen hans ansikte. Så när du ser ordet Jakob i bibeln så är det precis samma sak som en jude. De brottas alla med Gud. Men innan de blev en nation, efter Exodus, så kallades de för Hebréer.
NT utvecklar det här vidare för NT beskriver en jude som en avkomling ifrån de södra israeliterna. Och det är de som kom tillbaka igen från den Babyloniska fångenskapen och kom igenom Hasmonean perioden och Maccabeer perioden. Johannes använde ordet jude på ett unikt sätt i förhållande till de andra evangelierna. Detta har lett till mycket missförstånd och även kristen antisemitism baserat på en del skriftställen. Men de missförstånden raderas snabbt ut om vi läser alla verser i dess sammanhang.
Vi har översättningsproblem med det grekiska ordet iudeos. Johannes använder i huvudsak ordet jude förutom i Joh 4 där det menas att en jude skulle vara medlem av Sanhedrin i Jerusalem. Så där det står “för judarnas skull” eller ”några från judarna trodde” så var de alla judar. Men vad som menas är att de var de religiösa ledarna vanligtvis fariséer. Men alla var de underställda medlemmar och underordnade Sanhedrins auktoritet. Breven och Apg använder ordet jude mer generellt att betyda: en som inte är hedning eller en som inte är samarier.
Det finns tre huvudfåror av judaism idag: Mosaisk, Talmudisk och Juridisk israelisk. Två av dem är godkända, en är det inte. Mosaisk är det du läser i de 5 Moseböckerna (Tanach).
Det är en Judaism som inte har existerat sedan år – 70 e kr. Daniel sa att Messias kommer och han skall dö innan det andra templet blir förstört. Så vem Messias än är så har Han kommit och dött innan det andra templet blev förstört. Enligt Sanhedrin 96B (Mishnah) så kallades Jes 53 av folk för det förbjudna kapitlet.
Du finner även i Talmud att det står att det är en förbannelse att till och med läsa Daniel 9. Jo, för i de kapitlen är Messias kommande mycket tydligt beskrivet. Messias har kommit och Han har dött. Många judar kommer då att säga: ”Men om Jesus nu var Messias varför har vi då alla dessa krig? De förstår inte skriften. Daniel sa också att när Messias kommer och när Han har dött så, är krig bestämt att rasa ända tills änden med förstörelse. Det är inte förrän han kommer tillbaka igen den andra gången, som global fred kommer.
I judaismen finns det två bilder på Messias: Mashiach ben-Yoseph and Mashiach ben-David – the son of Joseph; the son of David. I hans första tillkommelse menar man att hans karaktär är som Josefs. Han som blev bedragen av sina egna judiska bröder i händerna på hedningarna. Men hans bröder kände inte igen honom vid hans första tillkommelse men de kommer att känna igen honom vid hans andra. Då grät de bittert med Josef och precis på samma sätt kommer de att göra med Josefs Son.
När han kommer den andra gången är han Davids Son som kommer för att sätta upp det Messianska riket. Ja, Jesus kommer att införa fred. I sin första tillkommelse så förde han in frälsningen. Sedan har vi Mosaisk judaism som inte existerat sedan år 70 e Kr.
Ingen som plockar upp en bibel och läser den kommer att komma fram till några av de slutsatser folk vill att du skall tro idag. Det finns tusentals människor som har blivit födda på nytt bara genom att läsa Nya Testamentet. Ingen som grabbar tag i ett NT blir helt automatiskt Jehovas vittne eller Mormon. Inte heller blir man Romersk katolik.
Inte heller kommer en jude som läser Torah att tro på Talmud. Judaism är Mose och profeterna. Vi kallar honom för Moshe Rabeinu. Ordet Rabbi finns inte ens i Tanach. Talmud-judendomen grundades av Rabbi Moshe Yochanan Ben ZaKai av the Council of Yavne in 90 AD. Han var klasskamrat med Paulus från Gamaliels skola. Han var i samma grupp av rabbiner som fått sin träning av Gamaliel son till Rabbi Hillel, från Hillels fariseiska skola.
Det fanns alltså två klasskamrater: Rabbi Saul of Tarsus (Paulus) och Rabbi Ben ZaKai. När templet förstördes år – 70 e kr blev Rabbi Yochanan Ben ZaKai utsmugglad ur Jerusalem i en låda. Han samlade sedan ett råd som bestämde den judiska kanon, vilket var GT. De bestämde att när inte templet längre fanns så skulle synagogan vara synonymt med templet. Och rabbinen skulle vara synonymt med prästen. Istället för offren i templet så skulle nu goda gärningar väga upp detta (Mitsvot).
Varenda jude idag följer någon av dessa klasskamraters lära: antingen Yochanan Ben ZaKai vars väg inte leder till frälsning, eller Rabbi Saul of Tarsus vars lära leder till övertygelsen och tron på Yeshua the Messiah (Jesus Messias). Talmud -judendom är inte den judendom som vilar på Mose och profeterna. Det är en hybrid precis som en stor del av vår kristendom idag. Men judaismen idag kommer i olika form: Hassidic (kabbalah – judisk mysticism) ortodox, konservativ eller liberal (humanistisk).
Talmud -judaism har mycket med kultur och etik att göra än det har med genuin tro att göra. Men så finns det en annan sorts judendom som också är riktig. Det är den som Paulus och apostlarna följde. Den judendomen som säger att Jesus är Messias och att han uppfyllde hela Torahn. Men även inom den judaismen så finns det gott och det finns ont och så finns det riktigt fult.
Paulus beskriver vad en jude inte är.
Rom 2:28 Den är inte jude som är det till det yttre, och omskärelse är inte något som sker utvärtes på kroppen. 29 Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats bomskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av Gud.
Så den är jude som är det på insidan. Men en feltolkning av dessa verser ligger till grund för ersättningsteologin. Oj, vi är nu judar på insidan, våra hjärtan är nu omskurna. Men om du tar emot ett brev och bara läser en rad i brevet så kan du ju inte skilja det från hela
brevets budskap. Hela Romarbrevet är ett brev och den tolkningen stämmer ju
inte med vad innehållet senare visar oss.
I Kapitel 11 så skriver Paulus under Andens inspiration att det finns en klar skillnad
mellan de naturliga grenarna och de inympade. Och i Jeremia 31:31 så kan vi läsa och jag skall göra det precis som det står. Jag vill skära ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder.
Vem skall han sluta ett förbund med? Kyrkan? Jesus slöt aldrig något förbund med kyrkan. Han slöt ett förbund med Israel och med judarna. Det innebär faktiskt att om han förkastar judarna så har han förkastat kyrkan. Ja om han har förkastat judarna så har han förkastat oss allihop. Vi kan vara glada att förbundet inte handlar om någon människas trofasthet utan på Guds.
Det är klart att Gud redan på förhand visste att hans folk skulle vara trolöst. Allt vad man kan säga om det avfallna Israel, kan man idag säga om den avfallna kyrkan. Är det sant att hedningarna eller icke -judar som kommer till tro nu ersätter de judar som inte tror? Ja, det är sant. Troende hedningar ersätter otroende judar som är avbrutna från sitt eget träd. Men det är inget nytt träd det är samma träd. Du ser inte roten, men om den roten vore död, så skulle ju hela trädet vara dött. Så om Gud skulle förkastat Israel så skulle kyrkan automatiskt vara förkastat.
Vad har vi nu att säga om de 10 stammarna i Nordriket? Skrifterna visar oss vad som hände med dem. De trofasta från nordriket Israel kom ner till sydriket Juda under Kung Asa och de uppehöll sin stamidentitet. Och det är därför Jakob skriver till de 12 stammarna. Hanna i Lukas evangelium var från Asers stam. Mishna visar oss alla sorters uppräkningar av folk och även vilken stam de tillhör ända ifrån 3 – 4 århundradet och till nu. Stammarna har aldrig försvunnit enligt skrifterna.
Israel och Juda ca 985 f Kr
Många stannade kvar och gifte sig med assyrier och så blev de samarier. En del försvann i Assyriska riket och levde i olika judiska grupper där. En del flyttade till central Asien. Om vi läser Rom 2:28-29 så står det alltså:
Rom 2:28 Den är inte jude som är det till det yttre, och omskärelse är inte något som sker utvärtes på kroppen. 29 Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av Gud.
Jeremiah 9:25-26 Använder termen
Jer 9:25 Se, dagar skall komma, säger HERREN, då jag skall straffa alla omskurna som ändå är oomskurna: 26 Egypten, Juda, Edom, Ammons barn, Moab och alla ökenbor med kantklippt hår. Ty hednafolken är alla oomskurna och hela Israels hus har ett oomskuret hjärta.
Han skall straffa dem som är omskurna men ändå är oomskurna. Lägg märke till att Juda står mitt bland hednanationerna. Varför då? Jo därför att om du uppför dig som hedningarna, så är du inte bättre än dem. Då har du förkastat ditt judiska arv. Det judiska folket som förkastar sin Messias, förkastar samtidigt sitt judiska arv. Men Paulus säger att de kan bli inympade igen i sitt eget träd. Gud kan få judarna att komma till tro ganska enkelt. För han har redan gjort något som är svårare, nämligen att få eskimåer att tro på “en judisk Gud”. Venezuelare och kineser och européer tror på en judisk Gud.
I Jes 11 står det att hedningarna skall komma till Isais rot. Om han kan få hednafolk att tro på denna lilla föraktade nationens Gud, hur mycket enklare skall det då inte vara att få dem att tro på deras egen Messias? Omskärelsen är bara en skuggbild på omvändelsen. Vad har då icke -judar för status när de blivit födda på nytt?
Jes 56:3 Den främling som har slutit sig till HERREN skall inte säga: “Säkert kommer HERREN att skilja mig från sitt folk.” Inte heller skall eunucken säga: “Jag är ett förtorkat träd.”
Ef 2:12 Ni var på den tiden utan Kristus, utestängda från medborgarskapet i Israel och hade ingen del i förbunden med deras löfte. Ni levde utan hopp och utan Gud i världen.
Gud kommer inte att separera dig ifrån det judiska folket om du har kommit till tro på den judiske Messias. Kom ihåg att Abraham är fader till alla som tror och att han blev jude (hebré) från att ha varit en hedning. Abraham var alltså etniskt sett både hedning och jude. Därför är han en fader till alla som tror. Det är därför vi ser hedningar i Jesu släkttavla. Och Jesus är en Frälsare för alla. Paulus använder en politisk term för medborgarskap i det grekiska språket.
Ef 2:12 Ni var på den tiden utan Kristus, utestängda från medborgarskapet i Israel och hade ingen del i förbunden med deras löfte. Ni levde utan hopp och utan Gud i världen.
Hedningarna är inympade genom Jesus Kristus genom en adoption. I adoptionen blir fadern legalt barnets nye far och modern legalt den nya modern. Och Skriften visar att vi byter förfäder genom adoptionen i 1 Kor 10. Paulus skriver här direkt till hedningar.
1 Kor 10:1 Bröder, jag vill ni skall veta att alla våra fäder var under molnskyn och att alla gick genom havet.
Genom tron på Abrahams säd (Messias) så blir alltså Abraham allas fader oavsett vilken nation man kommer ifrån. Det finns två sorters omvändelse. När en buddist blir frälst så slutar han upp att vara en buddist. Likadant är det om en hindu blir frälst så slutar han upp att vara en hindu.
När en jude blir frälst, är det ett annat ord för konvertering – det är teshuva. Han omvänder sig från synden till Gud och hans judiska identitet blir komplett. Enbart en icke-jude kan konvertera, en jude ”kompletterar”. Judisk komplettering är teshuva. Det kan visas i fallet med adoptionen av ett svart afrikanskt barn av hedniskt ursprung som blir adopterad av en kristen polsk familj. Han blir polsk genom den lagliga adoptionen och han konverterar till kristendom. Men sen växer han upp och gifter sig med en polsk flicka; han blir polack genom äktenskap. Och lär sig tala polska. Så han blir polack i sin kultur, men hans hy är fortfarande svart. Så är det när en icke-jude blir Jesus-troende. Genom patriarkal delaktighet blir han inte en jude, men en son genom adoption – genom konvertering – religiös konvertering.
Messianska judar i Israel
Eller också blir han son genom äktenskapet, därför att Kristus är brudgummen för den övervägande icke-judiska kyrkan. I 1 Kor 9 läser vi om ackulturation (utbyte av kultur när individer av olika kultur kommer samman) när hedningar tar Herrens måltid firar de den naturliga följden och innebörden av Pesach, påsk. Så är läget för en icke-judisk kristen.
Tänk bara på den här killen som är adopterad bort från fattigdomen i Afrika, av en europeisk familj. I alla avseenden efter allt juridiskt, äktenskap eller kulturella skäl blir han som en polack, men han är fortfarande en svart afrikan. Han behåller sin egen identitet. Ändå är han som vilken polack som helst. Han är älskad lika mycket som vilket barn som helst. Det krävs inte mindre kärlek för att adoptera ett barn än att alstra sitt eget. Han har samma legala rättigheter, samma legala status.
Så är det den legala definitionen. Den första är den israeliska lagen om återvändande. Fäderna för den sionistiska rörelsen argumenterade om det – inte i åratal men i årtionden. Slutligen sa Ben Gurion, ”låt våra fiender få avgöra vem som är en jude”. Så det var vad de gjorde. Eftersom nazisterna sa att om du har en enda judisk farförälder/morförälder, går du till koncentrationsläger, så Israels regering sa att om du har en enda farförälder/morförälderhar du rätt att göra aliya och emigrera till Israel. Det var den ursprungliga lagen om återvändande.
För det andra var det Hilachic, som sattes upp av den judisk religiösa lagen. Enligt Hilachic skulle det gälla efter morförälderns avkomma. Om din mamma var judisk eller om du gick igenom Hilachic konvertering till judendomen, med andra ord omskärlese, skulle du få en patriarkal inkludering om din mamma var judinna. Det tredje var den israelisk rabbinska definitionen av den judiska statusen som skulle vara samma som Hilchic, förutom det gungfly av israelisk politik som komplicerar saker. Av de cirka 55 nationer i världen som har demokrati, finns det bara en där judarna inte har religionsfrihet – det är i Israel. Det är på grund av den rabbinska definitionen på vilken status som gäller för att räknas som jude. De säger att du måste vara accepterad av Shulchan Aruch, en kodifiering av Mitsvot av Rabbi Yosef Karo från århundraden sedan och om du inte accepterar Shulchan Aruch, är du inte officiellt en jude.
Det skapade ett dilemma för de afrikanska judarna, Falashe, det skapade ett dilemma för judarna som kom från Indien, Yehudin, och det skapar ett dilemma för varje jude som inte är ortodox. En antisionistisk rabbin har inga problem med att vara rabbin men en reformerad eller liberal rabbin blir får inte licens. Vi talar åter igen om hur folk nekar judarna religionsfrihet. Jag håller med om att det är en historisk tragedi, en skam men Israel nekar judarna religionsfrihet, särskilt de messianska judarna.
Judar från norra Afrika
Det leder oss till det juridiska israeliska läget. För många år sedan beslöt man att du är inte jude om du har konverterat till en annan tro, särskilt inte om du hade gjort en Mikve-brit var döpt. Det då var det ett politiskt laddat beslut. Nu när man ser på de fyra juridiska definitionerna av vad som utgör en jude i form av juridisk status, inser du att det inte finns någon konsensus. De utgör godtyckliga beslut baserade på politisk lämplighet för att definiera den judiska identiteten.
Men vad sager Skriften? Tanak, det Gamla testamentet, är huvudsakligen patriarkalisk men det har en modern släkttavla i Krönikeböckerna och sedan finns berättelsen om Ruth. Det är väldigt betydelsefullt. Ortodoxa rabbiner vill diskreditera Messias-linjen om Jesus och Nya testamentets glupskhet med hjälp av släktforskning.
Vad de inte gillar att tala om för er, är att den rabbinska litteraturen själv (Sanhedrin 25 C) säger att Lukas släkttavla är genom Maria. ”Åh, men judisk identitet måste vara genom fadern!” ”Ni rabbiner säger att det måste vara genom modern”. Rabbinerna säger emot sig själva. Men det finns ett prejudikat för matriarkal släkttavla i Krönikerböckerna och Ruth.
Nya testamentet är mer generöst. Det kan vara antingen patriarkalt eller matriarkalt. Paulus omskar Timoteus. Kom ihåg, omskärelsen var inte i Mose lag från början; det gavs långt innan till Abraham. Omskärelsen, brit-mila, föregick lagens utgivande på Sinai berg.
Om Gud ville att en stor nation skulle bli Hans budbärare om frälsning, om Gud skulle ge sitt Ord och sin frälsning till en stor nation, kunde han ha valt Babylon. Han kunde ha valt Assyrien. Om han ville ha folk som var smarta, kunde han ha valt Grekland i den antika världen. Om han hade valt intelligenta affärsmän, kunde han ha valt fenicierna. Kom ihåg att även på Davids och Salomos tid när Israel var på sin höjdpunkt, var det ingen stormakt och Israel kommer aldrig att bli en supermakt innan Kristi tusenårsriket.
Kung Davids grav i Jerusalem
Varför väljer Gud en liten nation istället för en stor? Av samma orsak som att han valde oss. Varför är det lättare för en fattig person att bli frälst än en välbärgad? Varför är det lättare för en outbildad än en utbildad? För att ingen människa skulle skryta. Desto mindre orsak till stolthet, desto mindre orsak för ”se på mig”. Så vi vet att vi inte är något annat är än oförtjänta, oförtjänta mottagare av oförtjänt nåd. Det är därför han valde mig.
Missförstå inte utväljandets natur. Det är inte efter status. Det handlar om tjänande. I
andra hand kommer privilegier med ansvar. Välsignelser har alltid en motsvarighet.
Rom 1:16: “evangeliet är en kraft för var och en som tror”. Först till juden, det är sant, så följer konsekvensen av att förkasta det. Det är erbjudit till judarna först. Det är sant. Dem tillhör Guds under.
Nya testamentet säger så: frälsning är tillgängligt till dem först och så kommer resultatet av förkastandet av frälsningen. Varför inkvisitionen? Varför förintelsen? Varför pogromer? Varför antisemitism? Varför har judarna inte ens fred i sitt eget land? Läs 3 Mosebok 26, 5 Mosebok 28 och inte minst av allt 5 Mos 18:18. ”Jag ska resa upp en profet lik Mose och om ni inte lyssnar på honom – det är Messias – ska jag utkräva av er.” Ja, frälsning är tillgänglig för judarna först, men sådana är konsekvenserna när man förkastar den.
En troende hedning blir inympad; en otroende jude huggs av från sitt eget träd. Vilken tragedi! Katoliker och reformerta protestanter har på liknande sätt gjort barndopet liknande omskärelsen.. Det var ett nationellt förbund – i stadskyrkan. Folket trodde att de var i förbund med Gud helt enkelt för att de föddes i en judisk familj och var omskurna. Det är direkt i motsats till vad det var ämnat för – det var inte som förbundet som gjordes med deras fäder.
Jeremia sa att när Messias kommer skall det inte vara så. När Johannes Döparen kom och förklarade det med hjälp av judisk Midrash, sa han att Gud kunde uppväcka Abrahams barn ur stenarna. Kommer ni ihåg vad Jesus sa på Palmsöndagen, med hänvisning till stenarna i templet?
Om ni inte accepterar mig, kommer stenarna att ropa. Vad han sade i judisk metafor var att om du inte accepterar mig och utropa mig som MESSIAS, kommer hedningarna att göra det – stenarna kommer att ropa. 1 Petr 2:5 säger, “vi är stenarna i templet.”
Så vad är det som gör den här tiden annorlunda mot andra tider i historien när troende trodde att det var de sista dagarna? Det här är inte första gången som Mellanösterns händelser har varit i världens fokus. Jag har inga tvivel om att det som händer i Mellanöstern är av profetisk betydelse utan att vara första gången.
Hur det än är, så trodde Plymouth-bröderna att Napoleon var antikrist. Varför är denna tiden annorlunda? Troende i England trodde att Mussolini var antikrist. Troende i England trodde att Napoleon var antikrist. Han invaderade Mellanöstern. Han försökte att återuppbygga Romarriket. Han satte kronan på sitt huvud. Han gjorde sig själv till en kejsare. De trodde att det var han. Under första århundradet trodde de messianska judarna att det var slutet, när de flydde från Jerusalem under Simeon, Jesu kusin. De trodde att det skulle bli ett uppryckande då. När Vesuvius fick utbrott, spred det vulkanisk aska i luften. Solen och månen gav inget ljus.
Templet var förstört. De trodde att Nero var en antikrist. Romarriket räknade folket, räknade varje huvud för att få finansiell kontroll. De trodde att det var änden. Varför är denna tiden annorlunda? Det har skett inte mindre än sju primära gånger och inte mindre än ett dussintal mindre troliga gånger, när kristna har trott att det var de sista dagarna.
Romarna förstörde templet år – 70 e.kr
Vad gör denna tiden annorlunda än andra tider i historien när sant pånyttfödda kristna trodde att det var de sista dagarna? Vad var det som saknades som inte saknas nu? Min israeliske son Eli saknades för 100 år sedan. Min vän Kev saknades för 500 år sedan. Min bror Larry saknades för 1000 år sedan. Min bror David saknades för 1500 år sedan, men de saknas inte nu.
Hedningarnas tider går mot sitt slut. För femton år sedan, gjorde det American College för rabbiner ett uttalande som sa att fler judar har kommit till tro på Jesus som sin Messias, de senaste 18 åren än på de senaste 1800 åren. Det var femton år sedan. Vi kommer till en tid när hela synagogor kommer att vinnas över till Hans Messias-linje. Jag har vänner som är rabbiner – ortodoxa rabbiner – som har blivit frälsta och tror.
Vad sa Gud till Israel om tiden då hedningarnas tid börjar? ”Jag sträckte ut mina armar till dig i århundraden. Jag vädjade till er att hålla mitt förbund, att förbereda för min Messias men ni var upproriska. Jag sände till er Jeremia men ni satte honom i fängelse. Jag sände till er Jesaja men ni sågade itu honom. Jag sände till er den ene profeten efter den andre, men ni stenade dem mellan förgården och altaret. Jag sände mina budbärare, jag sände till er rättfärdighetens förkunnare, Israel. Men ni förkastade dem. Jag sände människor som kom med väckelse; jag sände Hiskia och Josia, Esra och Nehemja, men ni har glömt dessa väckelser. Dessutom har ni förkastat min Son. Nu går jag till hedningarna”.
Men nu går hedningarnas tid mot sitt slut. “Jag kallade dig du hednaförsamling. Jag kallade er engelsktalande nationer. Jag kallade er protestantiska demokratiska nationer. Jag kallade dig Amerika. Jag kallade dig Storbritannien. Jag gav er mitt förbund. Jag sände till er John Bunyan men ni satte honom i fängelse. Jag sände till er William Tyndale, men ni brände honom på bål. Jag sände till er John Hus, men ni brände honom också. Jag sände er rättfärdighetens förkunnare som kom med väckelse till Amerika; Jag sände till er Jonathan Edwards; Jag sände till er DL Moody och Billy Sunday; Jag sände till er Dwight Moody. Ni har glömt dessa väckelser, Amerika. Ni har förkastat Min Son. Jag har gjort allt jag kunnat göra. Nu vänder jag tillbaka min nåd till Mitt gamla folk, Israel”.
Säger jag att det är vad som kommer att ske? Jag talar genom Jesu Ande, nej… det är vad som sker nu. Innan Gud vände sin nåd till hedningarna tog den näst största skörden av judar plats på första århundradet. Även den sekulariserade judiske historieskrivaren Max Dimont sa, att åtminstone 25% av judarna i Jerusalem accepterade Jesus som sin Messias innan Bar Cochba’s uppror runt år 120. Det minsta vi ska tro Gud om är detsamma igen. Allt jag önskar innan Gud vänder sin nåd tillbaka till judarna är att han ger Amerika och Storbritannien en chans till att omvända sig. Israel förtjänar det inte, och vi förtjänar det inte heller, men Han vänder sin nåd tillbaka till det judiska folket. Hedningarnas tider går mot sitt slut. Tiden kommer inte tillbaka. Tiden är nu.
Översättning: Elvor och Janne Ohlin